En tidigmedeltida riddare

Ovanstående visar en skulptur, eller snarare relief, från 1100-talet på Väte kyrka på Gotland; den kommer från en tidigare stenkyrka som stod på plats före dagens. Ibland sägs ju att vikingatiden hållit sig kvar till åtminstone mitten av 1100-talet på Gotland, och vad jag lyckats begripa av litteraturen så är det på grund av att Gotland inte var allmänt kristet förrän då samt att, ibland, gutarna fortsatte att gräva ner skatter alldeles som på vikingatiden.

Vi påstår givetvis inte att ovanstående är en sån där Arn (har kan du se relieferna från Forshems kyrka som påstås ha inspirerat Jan Gillou). Gotland är ju på riktigt, inte en roman med en slags medeltida James Bond.

Tiden för Gotlands kristnande, dvs då Gutnaltinget (Alltinget) gjorde statsreligion av kristendomen, är förmodligen framtolkad via Gutasagan. Och det som är mest kännetecknande för Gutasagan är att konstnärer eller allmänna skönandar intolkar intolkar mytologiska vidunderligheter samt att svenska historieförfattare tolkar den så att Gotland allting har varit en del av Sverige (det där börjades det med redan på 1500-talet).

Det som författare vanligen fastnar för är 1100-talet, för man tror att det var då gutarna för handelns skull frivilligt gick under svea konung. Slutsatsen brukar stå att läsa i ett litet kort stycke eller så, varefter slutsatserna av detta "faktum" föranleder många sidor följdsidor om svearnas "Östersjövälde" och annat sånt trams.

Hur det i verkligheten var med Gotlands kristnande är inte gott att säga. Det finns folk som säger att det finns spår av ariankristna gravar sen 600-talet och till och med religiöst folk ställer sig frågan vad denna bild egentligen visar, om inte en uppståndelsescen:


Stenen är daterad till 600-800 e.Kr, dvs till samma tid då gutarna hade kolonier i bl a Estland och Polen, och vi kan väl säga att det äldsta mynten i världens största vikingatiden silverskatt, Spillingsskatten, som alldeles väster om Bogeviken är från år 539.

Ett lysande exempel
Alla som besöker Gotland och kikar efter lite mer än bara i Visby kommer att snubbla över fornlämningar. Gotland har varit bebott i långliga tider, så länge att man fick dyka om man samtidigt skulle besöka dagens Stockholm.

Ovan har jag ju gnällt lite om hur Gotland behandlas i historieskrivningen. Ett lysande exempel är den bokklubb som kallar sig "Svensk Militärhistoriskt bibliotek". Där står (klicka på länken ovan): "När Magnus får kännedom om händelserna kallar han till sig representanter för de stridande och dömer borgarna att erlägga 2 000 mark silver samt 500 mark penningar som bot för sina gärningar".

- Man måste ha fått i sig åtminstone två kilo stormaktsheroin om man skall lyckas läsa fram detta ut de samtidiga handlingarna, se Visby underkastelsebrev; se också mera om detta.

/text och foto Bernt Enderborg