Paradiset i Dalhem

I början av 1900-talet restaurerades kyrkan i Dalhem varvid bl a en hopen målningar av medeltida stil förfärdigades. Bilden ovan visar en målning som är jättestor och visar förstås utdrivande ur paradiset.

Det finns medeltida konst också i Dalhem kyrka men här ska vi bara säga att kyrkan är full av konst från 1900-talets början, spännande att se och det kan visst ha varit ungefär så kyrkan tog sig ut på 14-15-1600-talet sisådär. Det är i vart fall en upplevelse, även om man med goda skäl kan ifrågasätta ganska mycket.



Här ser du Moses nedkommen från berget med en radda bud om hur vi bör bära oss åt. Varför han har horn, strålarna på huvudet, har vi redogjort för på en sida om Västerhejde kyrka, se Moses i Västerhejde.



Det finns profeter, änglar, viktiga gubbar och olika scener i långa banor. Det är spännande och lärorikt att gå omkring i kyrkan en timme eller så, men det riktigt sevärda för påläst folk är väl månne glasmålningarna, se guiden, och kanske Fabulators verk, se Världens syndfulla liv.

Några tankar

Undertecknad tycker som bekant om att ställa lite underliga frågor och inte heller bilderna på denna sida är valda på måfå, ty som bekant drevs Adam och Eva ut ur paradiset för att de åt av en träd som Gud vid dödsstraff förbjudit dem att göra. Men den gamle ormen lurade dem i alla fall att göra detta och sa att de visst inte skulle dö utan i stället bli mera som Gud och lära sig skilja på gott och ont.

Tidigare i Första Moseboken hade Gud skapat dem som en avbild av sig själv och de tillstaddes att föröka sig och att lägga jorden under sig. Och strax vid utsparkandet sa Gud: "Människan har blivit som en av oss, med kunskap om gott och ont."

- Visst kan man undra varför vi senare i Moseböckerna får budorden, om vi nu var som Gud och kunde skilja på gott och ont?

Eller bör man kanhända läsa det som står i Bibeln efter fruktstunden som mänskliga påhitt? De tio budorden är egentligen bara tio bra förslag på hur vi bör uppföra oss om vi ska leva tillsammans?

Nåja, vet inte, och detta tolkas annorlunda inom de tre abrahamitiska religionerna: judendom, kristendom och islam. Lite roligt är det i alla fall att tänka på att budorden borde ha varit meningslösa innan fruktstunden, och att detta rimligen också bör gälla förbud om vilka träds frukter som inte får ätas.

/text och foto Bernt Enderborg