Bunge utflyktsguide


A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Bunge

Alla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.

Från hamnen / flygplatsen

Företag

Företag i Bunge

Sockenlänkar

Gotlands största portal
Bunge flygfält
Bungörs hemsida
Fornfynd Bunge
Fårösunds bibliotek
Kyrkans kontaktuppgifter

Aktiviteter

Aktiviteter karta
Aktiviteter databas
Dagens evenemang

Bra att veta

Apotek
Bankomat
Bibliotek
Gymnastikhallar
Köpcentra
Lasarett
Polis
Rastplatser
Samhälle
Skola
Systembolag
Vårdcentraler

Nyheter

Radio Gotland
Aftonbladet
Dagens Nyheter
Expressen
Svenska Dagbladet


Fler guider

Alla andra socknar
Företagsguider
Gamla systemet


På bilden ovan ser du förutom stigluckan i söder, Tällby luke, kyrkans tre delar. Tornet i väster vars nedre del är från 1100-talet, kanske äldre, i mitten kommer långhuset från samma tid, och längst bak det lite större koret som är byggdes på 1300-talet efter att det som stod där tidigare hade rivits. Garde kyrka är nog den äldsta stenkyrkan på Gotland, träkyrkor fanns det redan många.

De kyrkor som har ett högre kor än långhus kallas "klövsadelkyrkor".

Långhusets norra portal på Garde kyrka

Långhusets norra portal, dvs porten på baksidan av den mittersta byggnadsdelen, är en märkvärdig sak, ty på grund av dess form, uppåt avsmalnande, och "enkla" utförande antar experterna att den är väldig gammal; det är inte själva trädörren som är av ålder utan omfattningen, stenarbetet.

Huvudingången, den lilla porten på andra sidan kyrkan, är också av "enkelt" utförande men ursprunglig, dvs den gjordes till långhuset. Det är däremot inte porten på bilden ovan, ty när kyrkan restaurerades på 1960-talet såg man att den hade infogats senare, bl a var en del av kyrkmuren raserad.

1100-talstaket på Garde kyrka

Ovan visas 1100-talstaket på kyrkans långhus, se sidan härom, extraordinärt.

Det antas nämligen att den norra porten på långhuset kommer från det kor som fanns före det som byggdes på 1300-talet. Det gamla koret revs när man byggde nytt men dess port tillvaratogs och infogades i långhuset (det översta fönstret på kyrkan östsida kommer också från detta kor).

Garde kyrka, långhusets norra portal

Närbilden av den norra porten visar bl a två saker. För det första att den består av en fint huggen omfattning och för det andra att överliggaren är huggen i ett block, liksom sidoposterna. Omfattningen består av tre tillhuggna delar - kika på hela porten ovan.

Att porten avsmalnar uppåt och är byggd på detta sätt betyder, säger lärt folk, att porten är av hög ålder. Men hur hög, och finns det något som kan visa hur gammal den är?

Takstolar, Garde kyrka

Bilden visar lite av takstolarna från det urgamla taket. Det sägs att såväl konstruktion som utförande vittnar om hög ålder.

Det antas att dagens stenkyrka i Garde socken har föregåtts av en dito i trä, bl a eftersom man har funnit sju stora stolphål under det välbevarade romanska golvet i långhuset, som alltså är från byggnadstiden, och det har därtill hittats många vikingatida, kristna, gravar på kyrkogården.

Ett citat från skriftserien Sveriges kyrkor: "Det är dock möjligt att den ålderdomliga takstolen (se ovan) ursprungligen kan ha hört till en träkyrka och vid stenkyrkans uppförande vid 1100-talets mitt överförts till denna. Vid en C-14 analys som företagits på prover från en av takstolssparrarna, utförd av Laboratoriet för radioaktiv datering, Stockholm (analysnr 100/st 2877-28 78), visade det sig att takstolen måste vara av ansenlig ålder nämligen 1010± 100 BP/ AD 940. Åldern BP anger år före 1950. Enligt undersökningen skulle osäkerheten kunna anges med standarddeviationen 1, vilket innebär att möjligheten att de beräknade värdena är riktiga är 65%."

Det är Erland Lagerlöv som citeras från Sveriges kyrkor 1972, sid 288. Bilden på takstolarna beskriver dem rätt illa, men jag hade ingen bättre i skrivande stund varför det småningom kommer nya.

Långhustaket på Garde kyrka

Bilden visar långhusets nya takstolar och därunder taket vars takstolar sannolikt är från mitten av 900-talet. Och Roosval, den stora undersökaren av Gotlands kyrkor, daterar långhuset, alltså stenbyggnaden, till 1000-talet men Evald Gustafsson menade efter en undersökning av Atlingbo kyrka 1956: "att man säkerligen ej började bygga kyrkor av sten på Gotland förrän vid 1100-talets mitt." Gustafsson var smålänning och expert på skånska medeltidshus varför i mitt tycke Roosvals ord borde väga bra mycket mer (varför Lagerlöf tillmäter Gustafsson ord större vikt vet jag inte).

Långhustaket på Garde kyrka

Här har du kyrkan igen. De stora stolphålen, som nämndes ovan och som finns under det romanska golvet, delen i mitten, visar att träkyrkan var nästan lika stor som det nutida långhuset; träkyrkan i Garde var lite större än den i Hemse.

Under långhusets tak finns ytterligare ett tak vars takstolar sannolikt är från mitten av 900-talet. Den norra porten som visats ovan bör vara från 1000-talet, kanske inte vikingatida men bra nära.

- Ser du annorlunda på kyrkan nu? Lagerlöf säger: "Garde kyrka räknas till de mest intressanta bland Gotlands många medeltida kyrkobyggnader".

Ps. Missa inte sidorna om Byzantios och ortodoxi och Boris och Gleb, där står ännu mer märkvärdigheter om denna häpnadsväckande kyrka på Gotland. Ds.

/text och foto Bernt Enderborg

Utflykt

Badplatser
Fiskelägen
Fornborgar
Gravfält
Hamnar
Insjöar
Kyrkor
Kämpgravar
Medeltida hus
Museer
Naturres.
Platser
Raukfält
Stenrösen
Skeppssättn.
Ängar
Öar

Ställen

Bunge
Fårö
Visby

Annat

Artiklar
Artister
Bildstenar
Fauna
Flora
Geologi
Historia
Maträtter
Mytologi
Målningar
Runor
Sagor
Skulptur
Slipskåror
Årtalshistoria


Sök med ett ord

Visby placera märke

Väg högerklick
Sök gata i Visby


Gotlandsguiden

Behöver du en guide till bussen eller gruppen?

- Kontakta Annika Lindh.

Gotland på mobilen

Nu kan du nå alla utflyktsmål också på en sida som anpassats till mobilsurf, se

www.guteinfo.com/mobil/

Vi utvecklar och förbättrar denna sida oavbrutet.
130 593 842 sidor, copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-135 56