Bogekorset utflyktsguide


A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Bogekorset

Från hamnen / flygplatsen

Företag

Företag i närheten

Aktiviteter

Aktiviteter karta
Aktiviteter databas
Dagens evenemang



Nyheter

Radio Gotland
Aftonbladet
Dagens Nyheter
Expressen
Svenska Dagbladet


Fler guider

Alla andra socknar
Företagsguider
För några år sen fick jag ett brev av en svensktalande italienare som undrade vad vårt sockennamn "Roma" kunde tänkas betyda.

Svaret är att ingen vet säkert. En sorts förklaring är att de munkar som anlade klostret Gutnalia 1161 skulle ha gett orten namnet Roma, kanhända för att den ligger ungefärligen mitt på Gotland. Men det känns ganska osannolikt. En annan förklaring, mer fastländsk, brukar vara att Roma kommer av ordet "rumme" (rummet), dvs den viktiga plats där man höll det stora Gutnaltinget, Gotlands Allting, och vars beslutande organ antas ha gett klostret såväl sitt namn som plats, se Gutnaltinget - marknadsplats, varv. Det förefaller dock ännu mer osannolikt eftersom ordet Roma aldrig någonsin har uttalats så att det låter som "rumme" på gutamål; och även om vi antar att gutarna har menat att det var en så viktigt plats att det borde ha ett generellt ord, rummet, så hade de förmodligen sagt "räume" eller möjligen Tingstäde, ingalunda "rumme".

En bättre förklaring dyker upp i Carl Grimbergs Värdshistoria, del III Forntiden, men då som en förklaring till själva Roms namn. Ty, säger Grimberg i en fotnot, det gamla namnet på floden Tiber, som rinner genom Rom, är Rumo, vilket är samma ord som Strymon, vilket i sin tur avkastat det fornnordiska ordet "Straum" (= ström). "Av samma ursprung är det finska stadsnamnet Rauma" (svenska Raumo).

- Det är tänkt att gutar ska upptäcka att "Rauma" ungefär är vad vi säger i dag, men det kanske inte alla gör varför jag skiver ut det här: också i dag säger gutarna ungefär "Rauma" när vi ska besöka platsen vars namn fastlänningar inte kan uttala eftersom det stavas Roma på kartor och skyltar; normaltalande folk i vårt land uttalar därför ortsnamnet ofta som "Råma" när de frågar efter vägen eller så, vilket är förståeligt men också ganska kul. Bli inte förtretad om någon svarar "mu" när du frågar.

Nu kan det vara bra att känna till att en upptäcksresande Hilfeling anno 1800 stod i ett fönster på Roma kungsgård och skådade blankvatten sydost ut, ända upp till backarna i Viklau (några kilometer), samt att Gotlands största å rinner vid östra kanten av Roma, alldeles där Hilfeling skådade vattnet, samt att denna å rinner ut i Gothem strax efter Lina myr.

Det kan kanske vara läge att tala om att munkarna hade sig en kvarn och malstuga på backarna alldeles innan Viklau och där en del av ån kommer flytande, se Munkhuset, som ligger i Halla socken - ån kommer förresten delvis från underbara Tjaukle. Det kan ju på sitt sätt ha påverkat namnet då munkarna stod och intresselöst betraktade vårens dans i ystra bäckar (men det tror jag inte).

Det verkar sannolikt att Roma har fått sitt namn alldeles som den finska staden Rauma, dvs Strömmen eller Strömmarna. Det finns förresten folk som hävdar att självaste Birka låg i trakterna - läs Fågelsjön och Birka. Roma torde alltså inte ha fått sitt namn av cistercienserna i Romakloster utan av Gothemsån som ännu i dag rinner under en bro strax öster om samhället (se Borgen vid Hallegårde och Vattenvägar på Gotland). Det bör ha varit ordentligt strömt där på vårarna när myrarna ännu inte var utdikade; inte strömt som en vild älv utan med gotländska mått mätt. Det förefaller alltså som att socknen Roma på sätt och vis har fått sitt namn efter världsstaden i alla fall.

Slottsprästen Petreius berättar

En rolig förklaring till namnet Roma nedtecknade den danske prästen Petreius på Wisborgs slott, som tjänstgjorde därstädes 1546-1555 (Sten Körner har skrivit en bok: "Slottsprästen Petreius berättar" utgiven av S:t Knuts Gille i Wisby 2008, Godrings Tryckeri AB, Visby 2008, där du kan få del av allt detta och mera därtill).

Petreius berättar en hel hopen roliga sagor om danskarnas historia, ty han säger förstås att goterna (se också Gudarnas land) i själva verket är danskar och att det sålunda var utvandrande danskar som välte världsstaden Rom överända anno 410 efter Kristus, men att det senare gick lite sämre för dem. Han fortsätter: "Men återstoden av Gotherna återvände cirka 557 efter Kristus till Gothlandia och blev av sina stamfränder mycket vänligt mottagna."

Petreius berättar att Gothernas vänliga mottagande berodde på att en farsot härjat på Gotland, gutarna var alltså färre än vanligt, samt att man oroades av pirater från folken öster om Gotland. De var välkomna, men tydligen inte hur som helst: "Den provins, som överlämnades till dem av Gothlandis (gutar) kallade de Roma för att det Romerska namnet skulle stanna kvar hos dem som så ofta hade hemsökt hela världens huvudstad."

Vidare: "På denna plats hos Gotherna byggdes senare ett kloster, tillhörigt Benedictinerordern, vars tempel helt och hållet var av marmor. Än i dag finns alltså namnet Roma kvar i samma område av Gothlandia."

- Templet på bilden ovan, se Roma kloster.

Eftersom nu Sten Körner har publicerat denna bok där Petreius redogör för goternas "sanna historia" kan det finnas anledning för alla från Romatrakten att inte tala särskilt högt om sin härkomst när ruinerna av Italiens Roma besöks. Italienarna kanske inte alls tycker det är roligt att få besök av ättlingar till dem som orsakade ruinerna.

Vi skall väl också tillägga att då italienarna började vakna till under renässansen på 1100-talet så satte de som slutpunkt för det romerska riket just jämt årtalet 410 e. Kr. och detta på grund av att förfäderna till dagens folk i Roma på Gotland, goterna, intog hela världens huvudstad och avslöt romarriket.

/text Bernt Enderborg, foto Björn Pettersson

Utflykt

Badplatser
Fiskelägen
Fornborgar
Gravfält
Hamnar
Insjöar
Kyrkor
Kämpgravar
Medeltida hus
Museer
Naturres.
Platser
Raukfält
Stenrösen
Skeppssättn.
Ängar
Öar

Ställen

Boge
Fårö
Visby

Annat

Artiklar
Artister
Bildstenar
Fauna
Flora
Geologi
Historia
Maträtter
Mytologi
Målningar
Runor
Sagor
Skulptur
Slipskåror
Årtalshistoria


Sök med ett ord

Visby placera märke

Väg högerklick
Sök gata i Visby


Gotlandsguiden

Behöver du en guide till bussen eller gruppen?

- Kontakta Annika Lindh.

Gotland på mobilen

Nu kan du nå alla utflyktsmål också på en sida som anpassats till mobilsurf, se

www.guteinfo.com/mobil/

Vi utvecklar och förbättrar denna sida oavbrutet.
131 211 610 sidor sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50