Boge utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
BogeAlla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.Från hamnen / flygplatsen FöretagFöretag i BogeSockenlänkarGotlands största portalFornfynd Boge Kyrkans kontaktuppgifter AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet Fler guiderAlla andra socknarFöretagsguider Gamla systemet |
LergravVid Lergravsviken ligger ett av Gotlands vackraste raukområden. På flera ställen står raukarna gruppvis. Det är skönt att promenera längst dessa stenstoder och se olika figurer träda fram från olika vinklar.
Cirka 800 m långt raukfält, 6,9 hektar, vackert beläget invid stranden av Lergravsviken. Flertalet raukar, bl.a. den höga "Madonnan med barnet" och den valvformade "Lergravsporten", står i sluttningen nedanför Lergravsbergets östra klint. Nere vid strandkanten mitt emot raukfältet ligger ett fiskeläge varifrån folk i långa tider har bärgat utkomsten från havets skattkammare. När man kör längs vägen ser man vackra stugor och villor. Här är ett kort taget taget den magra och kalla våren 2003. Min dotter står i porten, 14 år, för att visa dess storlek. Foto Björn Pettersson Duri jär ypen... Foto Björn Pettersson En flygbild över det innersta av Lergravsviken med rader av raukar stående på bergkanten. Vackert så! Foto Björn Pettersson På 1600-talet började kalk brännas industriellt till byggnadsmaterial. I bland annat Lergrav hade en utflyttad kalkpatron boställe och industri. Boken Kulturen på Gotland (ISBN 91-971048-6-8) säger att dessa ställen blomstrade, vilket kanske kan sägas vara sant - men man undrar dock. Det var nog i stället fråga om maktens utsugning av provinserna. Patroner med statens stöd flyttade från Visby ut till råvaran, dvs skog och kalkbrott. Redan på 1730-talet var den gotländska skogen så utrotningshotad att man av ekonomiska skäl införde en rad förordningar som begränsade rovdriften; redan tidigare hade bönderna fått skattelättnader om de byggde sina hus i sten i stället för trä. Det är klart att ett antal patroner blomstrade och att skatter haglade in, men fick folk det bättre? Linné beskriver på sin Gotländska resa 1741 hur det tog sig ut när kalken släcktes i kalkladorna: "Den brända kalken föres sedan från ugnarna ned uti ett hus vid stranden där den släckes och kringröres, under vilken tid luften i huset är fullare med kalkpartiklar än någon kvarn av mjöldoft. Dessa kalkpartiklar lägger sig på arbetsfolkets läppar så att de därav äro fulla av utslag och hudlösa." Linné skriver mjöldoft och då menar han mjöldoft. Utsugningen pågick samtidigt som man tog bort Gotlands frihet som handelsnation sen urminnes tider med kanoner, strandridare och annat sånt av den totala dumhetens stormaktsspråk. För den som undrar så är det Furillen som syns längst bort. /text och foto Bernt Enderborg |
|
||
130 576 599 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50 |