Lite mer om stenrösen

Bilden visar kratern på toppen av ett av Gotlands 400 storrösen, som alltså inte är några små stenhögar. Deras användningshistoria, för det är byggnader, sträcker sig ända tillbaka till yngre stenåldern. Deras första tillbyggnad kan ha skett för över 3.000 år sen, vid tiden för det trojanska kriget eller så, om de nu inte är äldre än så.



Det går väl inte att utesluta att rösena också har använts till praktiska saker, förutom som mausoleer, som t ex att samla all sten från den mark som skulle odlas. Också i vår tid föredrar jordbrukande folk att samla bortrensad sten från åkrarna på ett ställe. Om man vill kan man alltså anta att åtminstone somliga stenrösen är från övergången mellan jägarsamhälle och jordbruk, dvs äldre och yngre stenåldern.

Bilden ovan visar Hägroir i Sanda. Gravplundrare har nog hjälp till med kratern



Här är en bild för perspektivets skull. Ser du bilen på vägen bakom tallen? Bilden visar Bro stainkalm som inte ens är i närheten av att vara Gotlands största röse.

Egentligen vet jag inte om ordet myling hör hemma på Gotland men det händer att det hittas lämningar efter barn i de rösen som undersöks. De är från senare tid och hittas i manteln, som vid Kaupare i Lärbro där man hittade foster- eller spädbarnsskelett efter minst åtta barn.

/text och foto Bernt Enderborg