Bäl utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
BälAlla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.Från hamnen / flygplatsen FöretagFöretag i BälSockenlänkarGotlands största portalBäl socken Exkursion Bälsalvret Fornfynd Bäl Kyrkans kontaktuppgifter AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet Fler guiderAlla andra socknarFöretagsguider Gamla systemet |
Konkret järnålderJärnålderns 1200 år med början på 400-talet f.Kr inrymmer omvälvande utveckling av mångahanda saker. Först och främst för jordbruket ty redskap av järn måste ha varit en gudaskänk, som plogspetsar, harvar, skärredskap, och i andra hand för köket som t ex knivar, grytor och stekpannor. Också sånt som yxor, hammare, spik och nitar bör ha varit ett förnämligt tillskott för olika verksamheter såsom hus- och båtbyggen.
Under tidig järnålder försämrades klimatet i Norden. Gutarnas krönika med vulgärnamnet Gutasagan berättar om en stor utvandring från Gotland beroende på överbefolkning. Landspatriotiska fastlandssvenskar brukar dock avfärda denna berättelse som varande en myt under motivering att den nog har antika förebilder eller så är Gutasagans berättelse i själva verket deras egen historia. Järnåldersbyn Vallhagar i Fröjel kan ge en god bild över hur en by kan ha sett ut vid den tiden. De tillverkade sin egen keramik men importerade också romerska saker som t ex vinskopor, vinsilar och glasbägare. Det är också fornborgarnas tid, cirka 100 sådana är kända på Gotland varav vi kan nämna nordens största Torsburgen. Segel från 700-talet, det finns tidigare Men sjöfarten och båtarna utvecklades och fick en annan och bättre konstruktion så att gutarna kunde vidga sitt intresseområde. Större och bättre båtar forslade med segel många män över hav och floder. De första skrivtecknen i Sverige uppträder några hundra år efter Kristi födelse på Gotland, se bl a Kylverstenen. Man kunde lämna längre meddelanden till varandra utan att lita till budbärarens trofasthet och minne, man kunde i stället för gårdens tecken rent av skriva vem en sak tillhörde, som på världens äldsta runristning på spjutspetsen från Stenkyrka där det står "Gaois" - kanske hette han eller hon så. Redan under vad som i Sverige kallas Vendeltiden hade gutarna kolonier på den östra och södra sidan av Östersjön, se kolonierna. Tiden borde kallas Kolonisationstiden, en förutsättning för vikingatiden. Många vill förknippa vikingatiden med bärsärkar, krig och elände, och säkert fanns sånt också - Gotland har ju bilder på det hela. Men riktigt vad som är sant är inte gott att veta, gutarna sägs oftast ha varit ett fredsälskande folk medan t ex svearna brukar förklaras vara stora krigare. Omkring 80% av silverskatterna har hittats på Gotland, vanligen under golvtiljorna i husen. Småningom dyker kristna budskap upp på runstenarna, stavkyrkor från 900-talet och kristendomen antas allmänt som statsreligion på Gotland strax efter vikingatiden. /text och foto Bernt Enderborg |
|
||
131 153 480 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50 |