Atlingbo utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
AtlingboAlla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.Från hamnen / flygplatsen FöretagFöretag i AtlingboSockenlänkarGotlands största portalFornfynd Atlingbo Kyrkans kontaktuppgifter AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet Fler guiderAlla andra socknarFöretagsguider Gamla systemet |
Hablingbo kyrkaKor och långhus från 1300-talet byggt intill ett litet romanskt torn som är den enda kvarstående delen av en äldre kyrka förutom nordportalen, som är en av de märkligaste från romansk byggnadstid - domkyrkan i Lund har liknande utsmyckning sägs det.
På den plats där den står fanns sannolikt under tidig kristen tid en liten kyrka av trä, varav delar ännu finns bevarade. Enligt Strelow, en dansk 1600-talspräst verksam på Gotland, skulle Hablingbo första kyrka ha byggts år 1050, se Kyrkornas ålder. Av den första stenkyrkan, den romanska, från 1100-talet, står fortfarande tornet kvar, men det lilla långhuset har ersatts av ett nytt större i gotisk stil vid 1300-talets mitt. Trätornet eldhärjades år 1808 varvid det nuvarande, ett provisorium, uppbyggdes. Långhusets valv uppbärs av två märkliga pelare. Vad det är för figurer det där, är det väl ingen som vet, men se Hathor, Egypticus och hans mormor. Fragment av 1400-talsmålningar, ovan ser du S:t Göran och draken samt aposteln Petrus, nyckelinnehavare och den förste biskopen i Rom, påven sitter på hans stol. Altartavlan av sandsten utförd av Peter och Gert von Ehgen år 1643, under Gotlands danska tid, och framställer nattvardens instiftande. Det finns ett par vapensköldar på altartavlan men vem dessa kan ha tillhört vet jag inte. Dopfunten är från 1600-talet, men det ligger en äldre dopfuntsfot i tornrummet, där också lite andra intressanta saker återfinns. Predikstolen skänkt av prosten Peter Gubbe Gavelius år 1691. Sakristian byggd år 1730. Orgeln från 1902. Två klockor har kyrkan, Stor- och Lillklockan (Stäur- u leilklucku). I tornkammaren finns två runstenar, den ena till vänster, den andra här, men också lite annat. Någon har klottrat en trojaborg på tornets västvägg, busstreck förstås, liksom de skepp som ristats direkt på putsen å söderväggen. Gårdsmärket avslöjar nog inte klottraren. Idel stinkande getabockar I skriften De hundra kyrkornas ö, 1987, finns en uppsats av Paul Norrby vid namn Sägen och sant – om präster på Gotland, och där återger han ungefär som nedan en domedagspredikan från slutet av 1600-talet av prosten Petrus Gubbe Gafvelius. Gafvelius, ursprungligen från Gävle, var kyrkoherde i Hablingbo och prost i södra tredingen, så här predikade han vid ett tillfälle: Först beskrev han för åhörarna hur Gud på yttersta dagen skulle kalla fram var och en att stå till svars för sina gärningar och hur turen omsider kom till honom: ”Då ropar vår Herre: - Herr Pehr Gubbe! Prost och Pastor i Hablingbo och Silte, kom fram! Men jag, fattig syndare, håller mig undan så länge jag kan och gömmer mig, sa Pastorn, samtidigt som han hukade sig ner i predikstolen en kort stund så att församlingen inte såg honom, varefter han sakta reste sig upp och fortsatte: För andra gången kallar vår Herre fram mig: - Pehr Gubbe i Hablingbo, kom fram! Men än en gång gömmer jag mig, sa pastorn, och hukade sig ner i predikstolen. Då ropar vår herre: - Pehr Gubbe! Nu måste jag fram för Guds domstol. Då frågar mig Herren: - Var haver du dina får? Jag svarar och säger: - Herre, jag haver inga får utan endast idel stinkande getabockar. Då skall Herren i vrede utropa: - Så gack åt helvete med dig och dina getabockar! Och vi draga då, mine åhörare, i sällskap och förtvivlan till det eviga pinorummet. Men under det vi är på väg dit höres vår Herres röst i mildhet tala till mig: - Pehr Gubbe! Jag vet hur du har arbetat och mödat dig för att omvända dessa hårdnackade Hablinge- och Silteboar men att de ej velat höra dig: gack in i din Herres glädje! Då mine åhörare! Då bliva vi åtskilde. Jag går in i Guds himmel men ni uti den svåra pinan, om ni icke omvänder er och bättrar er. Amen.” - Allting var roligare förr! Om du undrar varför just får och getter, se den här sidan, och för att inte oroa hablingar i onödan så tycks det inte vara längre bort än Bro. Kyrkans portaler Kyrkan har två portaler, en åt norr och en åt söder; på bilden till vänster den åt norr, vilket är den enda vi visar bilder på. Sydportalen är emellertid rikt prydd med huggna reliefer och har, liksom hela långhuset och koret, utförts av en kyrkbyggare som expertisen kallar Egypticus, ett namn som utvisar att detaljer har likheter med egyptisk kultur. Dessvärre är jag illa bevandrad i Egyptisk kultur varför jag inte kan säga om saker och ting liknar något som finns uti Egypti land. Den norra portalen har troligen flyttats från den äldre romanska kyrkans sydsida och är något av det märkligaste vårt land äger. Portalen framställer i reliefer Kain och Abels historia samt andra symboler; ovan är det ju lätt att se att Kain har för avsikt att slå Abel i skallen med ett redskap, brodermord, eftersom Herren inte såg till Kain och hans offergåva, vilket Herren behagade vad gäller Abel. 1917 års bibel säger vidare i 1 Mos. 4, vers 5, att "Då blev Kain mycket vred, och hans blick blev mörk." Kain talade med sin bror, men när de var ute på en åker överföll han och slog ihjäl honom. Herren frågade senare Kain var Abel var: "Jag vet icke; skall jag taga vara på min broder?". -Jo, det skall man, vilket förstås står att läsa i Bibeln men långt senare framhöll ju också Jesus det med skärpa och drog av en liknelse om en barmhärtig samarit. Men berättelsen om Kain och Abel innehåller nog åtskilliga teologiska komplikationer som säkert kan studeras i sådan litteratur, t ex i vers 7 där det står att man bör råda över synden, inte att man skall göra det. Här bär Kain fram sin offergåva medan en djävul av något slag hackar honom i ryggen. Den gamle ormen månne... Ett lejon på var sida av den norra portalen är tillfinnandes, och de är märkliga saker. Forskarna tycks mena att den som har gjort dessa lejon på något sätt bör ha varit i kontakt med den verkstad som byggde domkyrkan i Lund, det kanske rentav var samma byggnadsfirma/verkstad. Det förefaller dock som om de flesta är överens om att kyrkan i Lund byggdes först, allra helst vill man att den som har gjort utsmyckningen av Hablingbo kyrka skall ha gjort sina lärospån i Lund, men anledningen till detta känner jag inte till. När den romanska kyrkan som portalen kommer ifrån byggdes finns det inga som helst uppgifter om. Ett litet prov på smideskonst han man se på Hablingbo kyrka. Om det är någonting som liknar bokstaven C så säger forskarna att det nog är inspirerat av cistercienserklostret som byggdes på 1100-talet i Roma, ty de var bra smeder och deras orden börjar på C. Ovanstående liknar ju inte ett C så det är nog en habling som har smidit. /text och foto Bernt Enderborg |
|
||
130 541 052 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50 |