Botaniska Trädgården

Invid ringmuren mot väster, alldeles innanför kärleksporten, ligger den gröna oas som kallas Botaniska trädgården - kortet ovan är taget i april strax innan grönskan dränkt allting, ringmuren syns längst bort.



Trädgården anlades av sällskapet "De Badande Wännerna" år 1856 och är för botaniskt intresserade ett eldorado av doft och mångfald. Här finns vid sidan av nordiska träd, buskar, blommor och örter också ovanlig sydländsk växtlighet. God jordmån, milt klimat och kärleksfull omvårdnad har gjort trädgården så skön att också krumelurer tillåter sig att andas.



Många sorters växter blommar i långa, ordnade rabatter. En liten näckrosdam, och det finns också ett litet lusthus, se Borgerlig vigsel, där man kan vila ut efter en rundvandring - bänkar står utplacerade här och var och inbjuder till meditation.



Hur många olika sorters rosor som växer i Botaniska trädgården vet jag inte - många - och det är en verklig fröjd för älskare av rosor att titta in var och varannan dag.



Den här bilden är uppenbarligen tagen under Medeltidsveckan (alltid vecka 32) eftersom ett par vackert klädda flickor är på väg in i trädgården från Paviljongsplan där marknaden hålls.

Gotland har ett mildare klimat eftersom havet ligger oss så nära. Det innebär i sin tur aningen sena vårar, långa milda höstar och få skidlöpare.

Och därför växer det så att det knakar på Gotland. Nu vet jag inte om Magnolia är så ovanligt, men en promenad med växternas och trädens namnskyltar tar dig långt utanför Sverige.

Blommande tulpanträd, ett andningshål och de blommande trädens glada tankar.

Magnolia - det är bedövande - hela trädet vitt med stora blommor. Hjärtat växer.

Ruinen efter S:t Olof, murgrönsbeklädd, ligger i södra ändan av trädgården. S:t Olof brukar kallas Gotlands nationalhelgon, och det kan väl vara så, men det var inte han som kristnade Gotland, se S:t Olof kristnade inte Gotland I och S:t Olof kristnade inte Gotland II.



En blommande och lärorik stund i Botaniska trädgården rekommenderas. Trädgården är anlagd, så den är inte en sagolik äng där starka armar och enveten kärlek ligger i öppen dag sen ett par tusen år, utan ett slags livslust, ett själsligt starkhetsbälte.

/text och foto Bernt Enderborg