Åminne Fritidsanläggnings utflyktsguide


A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Åminne Fritidsanläggning

Gothem
624 30 Slite
Tel: 0498 34011
Hemsida

Från hamnen / flygplatsen



Aktiviteter

Aktiviteter karta
Aktiviteter databas
Dagens evenemang

Bra att veta

Apotek
Bankomat
Bibliotek
Gymnastikhallar
Köpcentra
Lasarett
Polis
Rastplatser
Samhälle
Skola
Systembolag
Vårdcentraler

Nyheter

Radio Gotland
Aftonbladet
Dagens Nyheter
Expressen
Svenska Dagbladet

Inledning

Vi har på några ställen i förbigående nämnt gutniska kolonier under vad som i Sverige kallas Vendeltiden (550 - 800 e Kr) men som i Europa kallas Merovingertid och på Gotland i stället nog borde kallas Kolonisationstid.

Vi kommer att lägga till mer information till denna sida under hand eftersom någon samlad litteratur om de gutniska kolonierna känner undertecknad inte till. Vet du någon så tipsa gärna.

Skepp på en bildsten
Denna bild och den ovan kommer från olika bildstenar skapade på 7-800-talet.

Finland

Om någon gotländsk koloni existerat i Finland är inte säkert, men uppenbarligen har gutarna haft förbindelser med detta land i långa tider, Audvald dog där. Finlands reformator Mikael Agricola (1507-1557) säger helt kort i företalet till den finska översättningen av Nya testamentet att kustfol­ket i Nyland, i Raseborgs och Borgå län, likaså alla skärgårdsborna i Kaland och österbottningarna, som ännu talar svenska, ursprungligen har kommit från Sverige och Gotland.

Uppgifterna kommer från en artikel av C.A. Nordman på loffe.net, se här, som handlar om Gotland och Uppland i Finlands forntid. De gotländska kontakter med Finland går ända tillbaka till århundradena kring Kristi födelse, och Nordman avslutar sin artikel:

"Ännu under 1300-talet fortsätter den gotländska han­deln, men liksom i Karelen hotas gutarna i väster av tyska köpmän. Under århundradets lopp tillträder Hansan sitt arv. Gotland har spelat ut sin månghundraåriga roll som den främsta förmedlaren av kulturella impulser till Finland. Det är nu Hansan, som tävlar med den svenska statsmakten och med mellersta Sverige om den kulturella hegemonien i Finland."

Det är tydligt att vi gutar har mer gemensamt med finnar än vad vi själva vet om; det kanske till och med lever gott om ättlingar till gutar i Finland. Och som vanligt finns ytterst lite om detta i den svenska officiella historieskrivningen. Mina ungar som har gått i den svenska skolan har inte med ett enda ljud hört talas om gotländska förbindelser med Finland.

Skepp på en bildsten
Från bildsten 7-800-talet.

Grobin i Lettland (Seeburg)

Holger Arbman säger i sin bok Vikingar, Bonniers boktryckeri 1962, att i Lettland vid Grobin, strax öster om Libau, har man funnit tre gravfält. Två av fälten är gutniska, vilket man vet eftersom de döda är brända och har fått med sig gutniska vapen och kvinnosmycken, det är döda gutar, medan det tredje är ett "höggravfält med föremål som vittnar om förbindelse med Mälardalen". Gravfälten började anläggas på 600-talet och var i bruk till 800-talet.

Arbman nämner att det därstädes också finns en "borg med jordvallar och i borgen har man funnit föremål, som liknar dem man finner i Mälardalen" - eller varför inte som Burgen, Havor eller giganten Västergarnsvallen.

Vi börjar med detta om Grobin och passar också på att tillägga att Arbmans skrivsätt är vanligt i svensk historia. Medan man hittar döda gutar i tusentals så drar man fram Mälardalen genom att något "vittnar om förbindelse" eller "liknar". Att folk skriver så beror på att de håller på att ladda upp inför det de snart kommer att påstå, nämligen att ruser är svear och att de hade sig ett jätterike neråt Volga till, vilket förmodligen är struntprat.

Skepp på en bildsten
Från bildsten 7-800-talet - det största skeppet.

Elbing i Polen (Truso)

Man har funnit spår av en gutnisk koloni nära Elbing vid floden Weichsel (Wisla) där "förmodligen handelsstaden Truso, som omtalas i slutet av 800-talet, har varit belägen" (Arbman).

Det som hittats är ett stort gravfält. De 25 gravar som har undersökts är samtliga gutniska - brandgravar under flat mark där de döda har gutniska smycken.

Skepp på en bildsten
Från bildsten 7-800-talet.

Staraja Ladoga 700-talet

Dan Carlsson, som deltagit i ett projekt där man inventerat ryska fynd, säger i Radio Gotlands nyheter den 10/5-2012, se här, att eftersom man har funnit så många gotländska smycken för kvinnor så kan det vara fråga om en koloni också där, men att det måste till mer forskning för att slå fast att det verkligen rörde sig om en bosättning och inte tillfälliga besökare.


Från bildsten 400-talet.

Utledning

Vi avslutar denna sida med att säga att man på Gotland har funnit snäckor från Medelhavet i gravar från stenåldern, att det finns flottor av skeppsättningar från bronsåldern, att vi hoppas att du känner till utvandringslegenden och den första avbildningen av en kogg.

- Gutarna har alltid farit runt på havet.

/text och foto Bernt Enderborg

Utflykt

Badplatser
Fiskelägen
Fornborgar
Gravfält
Hamnar
Insjöar
Kyrkor
Kämpgravar
Medeltida hus
Museer
Naturreservat
Några platser
Raukfält
Stenrösen
Skeppssättn.
Ängar
Öar

Ställen

Fårö
Visby

Annat

Artiklar
Bildstenar
Fauna
Flora
Geologi
Historia
Mytologi
Målningar
Runor
Sagor
Skulptur
Slipskåror

Årtalshistoria
Sök med ett ord

Visby placera märke

Väg högerklick
Sök gata i Visby


Gotlandsguiden

Behöver du en guide till bussen eller gruppen?

- Kontakta Annika Lindh.

Gotland på mobilen

Nu kan du nå alla utflyktsmål också på en sida som anpassats till mobilsurf, se

www.guteinfo.com/mobil/

Vi utvecklar och förbättrar denna sida oavbrutet.
131 596 661 sidor sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50