Visbys storhet under medeltiden

Visby måste under medeltiden ha varit en fantastisk stad. Kyrkor, kloster, munkar, köpmän, ringmur, fladdrande segel och kommers, kommers, kommers. Du har säkert läst på många ställen om hur stort och mäktigt Visby var, kanhända rent av här hos oss på Guteinfo, men på en promenad i Visby den 24/8-2011 slog det mig plötsligt: det där stämmer ju inte!

Det är faktiskt bara att se efter
Visst var Visby den rikaste staden, missförstå mig inte, men det var knappast Visby som startade handeln och det var knappast Visby som skapade rikedomen på Gotland. Det var de gutniska vikingarna, bönderna, och de bedrev dessutom handel precis som vanligt under hela medeltiden.

På många ställen beskrivs Gotlands historia ungefär så här: Vikingarna byggde upp handeln i Östersjön men, som t ex Länsstyrelsen skriver: "Så småningom övertogs böndernas handelsintressen av borgarna i Visby och staden blev under 1200-talet en viktig hansestad med starka tyska intressen".

- Nä! Jo alltså, Visby blev en viktig stad och så, men näppeligen att borgarna övertog böndernas handelsintressen. Det är fel helt enkelt, och du kan själv precis när du vill åka ut på landet och förvissa dig om det hela.

Kyrkor och byggnader
Visbys storhet sägs ju bl a framgå av byggnader och kyrkor. Och det är sant, jämfört med allt annat i Sverige så är Visby fantastiskt. Det finns ännu i dag 12-13 ruiner som man kan se av kyrkor och kloster i och omkring Visby, två ruiner finns nere i marken och en kyrka används än, S:ta Maria.

Om vi säger att Visbys storhetstid varade i 250 år, 1100-1350, och att det var under den tiden som man skapade klostren, kyrkorna, stenhusen och ringmuren. Och det är vackert så, men är det egentligen så häftigt om man jämför med vad som skapades på landet.

Arkeologer kan förstås berätta att Gotlands fantastiska rikedom på silverskatter tycks upphöra på 1100-talet, dvs man hittar ju inga silverskatter med arabiska, tyska eller engelska mynt efter den tiden. Och därmed måste ju farmannatiden ha upphört, eller?

Men finns det nåt annat i stället? Vi vet ju att Gotland började slå egna mynt omkring 1140, tunnvis av gutniska mynt har hittats, och kikar vi efter på landet - är det något särskilt som började växa fram på 1100-talet?

I själva verket så kan man byta ut ringmuren mot medeltida kyrkor från landet, dvs så många kyrkor finns på landet. Tänk dig det: en lång rad kyrkor fyllda med konstverk i stället för ringmuren, och inte bara 10-15 utan 100 torn. Och det är bara kyrkorna. Alla profana hus, kastaler, ladugårdar m.m. skulle förstås räcka till att fylla innerstaden i Visby många gånger. Och tänker man bara på det område som verkligen var bebyggt i innerstaden, så skulle lantisarna kunna stapla minst 10 våningar med stenhus i stället för dem som stod där.

Och det är väl inte att anta att gutarna på landet hade fått allt detta gratis. I förbigående kan vi nämna att det i Garde kyrka har konstaterats att det har målats med färg lika dyr som guld på relativt stora ytor.


Denna Gotlands storhetstid, ingalunda enbart Visbys, varade fram till digerdöden 1350 och Valdemar Atterdags krigståg på Gotland. Obs att Atterdag intog Gotland, de sa så, ingalunda brandskattades Visby.

Alla samtida vittnen är överens om att borgarna i Visby stod och tittade på då gutarnas här nedgjordes utanför ringmuren 1361. I och för sig var säkert en och annan Visbybo ute och kämpade samman med gutarna, medan rådet däremot valde att inte ingripa. Ungefär detta kan man läsa på många ställen, men ingen frågar sig om borgarna verkligen hade kunnat ingripa. Hade de tillgång till ett antal soldater som skulle ha gjort skillnad?

- Nä!

/text och foto Bernt Enderborg