Alskog utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
AlskogAlla vägbeskrivning till alla utflyktsmål utgår från kyrkan.Från hamnen / flygplatsen FöretagFöretag i AlskogSockenlänkarGotlands största portalFornfynd Alskog Kyrkans kontaktuppgifter AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet Fler guiderAlla andra socknarFöretagsguider Gamla systemet |
Björkume naturreservatGråvädersonsdagen den 16 oktober 2013 promenerade jag en timma längs klippkanten vid Björkume i Lummelunda. Bilden ovan är tagen från stigen ut mot havet, alldeles bakom buskarna, ett par meter, finns den 30 meter höga klippkanten som stupar rätt ner till en liten strandremsa.
Det är rätt gott om rotbain (rötter) på stigen varför den är direkt olämplig för rullstol och för dem som har svårt att promenera. Reservatet är stort och omfattar närmare 240 hektar skogs- och myrmark - det sträcker sig från väg 149 ned till stranden mellan Stenkyrkehuk och Burge men det häftiga, om du inte är biolog eller så, är nog stigen strax bredvid klintkanten. Skogen inom reservatet består huvudsakligen av en gles och örtrik tallskog, men närmast havet är skogen tätare, och här finns också ett betydande inslag av gran. Skogens ört- och gräsflora domineras av arter som örnbräken, lingon, mjölon, liljekonvalj, blåsippa, vit- och gulmåra, liten blåklocka, käringtand, piggrör, kruståtel och lundskafting. På strandsluttningen söder om strandbodarna vid Allstädar förekommer rikligt med idegran. Områdets talrika våtmarker utgörs dels av vegetationsfattiga blekevätar, som normalt torkar ut på sommaren, dels av botaniskt rika källkärr, som bevattnas av framträngande grundvatten och är blöta året runt. Det är högt från klinten ned till strandkanten, håll reda på ungarna! Vegetationen i blekevätarna domineras av gräs och halvgräs som blåtåtel, ryltåg, ärt-, ängs- och slankstarr samt örter som krissla, blodrot, rödklint, revfingerört, gåsört, vattenmåra och vattenmynta. I vätarna finns ofta helt vegetationsfria områden med bleke, d.v.s. kalkgyttja. I källkärren har vegetationen en helt annan sammansättning. Karaktärsväxten framför andra är halvgräset axag, men bland axagtuvorna växer också arter som hirs- och ängsstarr, blodrot, slåtterblomma, vildlin, ängsvädd, majviva, kärrlilja, tätört, storsileshår, kustarun, sumpgentiana, brunört, brun ögontröst, brudsporre, luktsporre, kärrknipprot och sumpnycklar. Från naturreservatets södra gräns till Rönnklint (Skarklint) löper en ca 30 m hög kustklint parallellt med och några tiotal meter innanför stranden. Bilden visas utsikten söderut från Rönnklint. Strax norr om Rönnklint viker klinten av inåt land och får ett uppsplittrat utseende. I klinten finns flera grottor. På sluttningen ned mot stranden vid Allstädar ligger ett strandgrusområde med markanta strandvallar. Texten ovan är en lättare bearbetning av en text vi fick av Länsstyrelsen för många år sen varför vi tackar så fint vi kan. /text och foto Bernt Enderborg |
|
||
130 733 242 sen 9/2-2010 | Copyright © 2024 Buffert 4, tel 0498-27 88 50 |