ALMI Företagspartners utflyktsguideA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö |
||||
ALMI Företagspartner Gotland ABBox 1274621 23 Visby Tel: 0498-20 22 00 Hemsida Från hamnen / flygplatsen AktiviteterAktiviteter kartaAktiviteter databas Dagens evenemang Bra att vetaApotekBankomat Bibliotek Gymnastikhallar Köpcentra Lasarett Polis Rastplatser Samhälle Skola Systembolag Vårdcentraler NyheterRadio GotlandAftonbladet Dagens Nyheter Expressen Svenska Dagbladet |
Kulturting 2007Utanför det älskade Wisby Strand brusade havet halvdant denna kulturtingsdag 2007, folk kite-surfade. Vi fick höra mycket från den statliga utredning som pågår, vad den nu hette igen, kommunen undrade om vi menade allvar med att kulturen är viktig, nya domprosten sa att Gud är inblandad i det hela och så fick vi höra lite från något som hette näringslivet (förhoppade sponsorer).
Utanför tinget fladdrade en hoper skyltar där det stod sånt som "Värna om kulturen", "Högre kulturanslag", "Leve folkbildningen", "Utan kultur ingen utveckling" och annat sånt. En musiker spelade klassisk gitarr i bakgrunden, skönt, och förordnade därigenom en städad stämning - det är bra länge sen Che Guevara gick ur tiden. En del av det som sas En del av det som sas begrep jag inte anledningen till. Men det måste sägas att de inledande anförande av den statliga kulturutredning och Harlevi, orförande för Kultur och Fritid på Gotlands kommun, var klara och tydliga och upplysande. På det hela taget gick det väl ut på att nya tider är på gång, ett slags systemskifte vad gäller synen på kultur och vem som skall få eventuella bidrag. Kneippbyn var förresten där och skulle svara på lite frågor, bra tänkt, men blev försiktigt kritiserade av deltagare i tinget. Givetvis är all konstruktiv kritik bra, men tänk om Kneippbyn skulle ta sig för att föreslå saker som de anser fel inom kulturområdet, eller rent av kritisera kulturinstitutionerna, då skulle vi förmodligen få höra hur det kan låta när det tar eld i hönshuset. Kneippbyn tog det givetvis med ro och sa kort och gott att de låter efterfrågan avgöra. Sekretaren för den statliga utredningen, Keith Wijkander, som höll ett långt anförande är nog en listig figur. Han började med att säga att han läst i DN att Bill Clintons talskrivare sagt att man bara bör ha med tre påstående i ett tal för att talet skall vara framgångsrikt, varefter han sa att han skulle bryta mot reglerna (dvs han var en dålig talare), och därefter höll han sig i stort till de klassiska reglerna; dessa regler eller råd kommer för övrigt inte från Clintons talskrivare utan är antika. Han sa förresten att han skulle ta upp nio punkter men sa att han trodde att vår församling var mer receptiva än kongressen i USA. Det är förstås bara anpassat smicker, men är folk tillräckligt ouppmärksamma så köper dom det. Harlevi sa att kulturen är "avgörande för samhällets utveckling", vilket alla höll med om och som jag förstod det hela ville ha mera pengar till sitt område. Och i nästan samma mening sa hon att när de började fundera över detta i förvaltningen så hade de ställt sig frågan "vad kultur är". - Det är en dum fråga. Alla definitioner innebär begränsningar, förresten alldeles som när Marx påstod att religion är ett opium för folket. Dumt. Som jag förstod ville Harlevi också på något sätt ha mera rubrikskapande kultur, som det där rosa badkaret vid domkyrkan för ett antal år sen. Folk hakade på och sa att det var just det nyskapande, det som inte drar besökare direkt som behövde samhällets stöd. En rolig sak som man väl kan säga är att om man inte vet vad kultur är så kan man inte gärna påstå att den har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Men det är väl mera en logisk krumelur, påståendet är nog sant i alla fall, även om vi inte kan sätta tummen på vad det egentligen är fråga om. Ett förslag Sänk den kommunala skatten för alla kulturarbetare till låt oss säga 15%, och sänk bidragen med samma belopp. Men försök för allt i världen inte definiera vad en kulturarbetare är, utan kulturarbetarna får göra som alla andra och deklarera på heder och samvete. Och så kan jag väl tillägga att det offentliga bör låta bli att ge bidrag till sånt näringslivet har gjort för länge sen, och därtill kalla det utveckling, ty det vore en ljuvlig nåd att stilla bedja om. /text och foto Bernt Enderborg |
|