Redan de gamla...

Emellanåt när man klättrar runt i det gutniska kulturarvet så blir man tvungen att stanna till och undra: Vad ända in i... Man finner sig starrbligande på något. Det kan vara stort som Torsburgen, Västergarnsvallen eller ganska litet som bilden ovan. Vad är det för nåt, vem har gjort den, när, varför?

Fotot föreställer en kentaur, det kan alla se, men vad historia skall skrivas om den? Jan Guillou börjar ju i medeltiden med en bild av en riddare på den där kyrkan, och det är intressant och bra. Men vi gutar då, skall vi möjligen börja med fostran av Hercules? Eller skall vi hänga på historieskrivande Wallin från 1700-talet och säga att Atlingbo har med Atlantis att skaffa.

Bilden ovan ingår i en makalös reliefsvit på en medeltida kyrka men man frågar sig om det verkligen finns kentaurer i den bildlösa Bibeln? Jag kan personligen inte dra mig det till minnes. Varför återfinns en kentaur avbildad något århundrade efter förrförra millennieskiftet på Grötlingbo medeltida kyrka på södra Gotland?



På och i kyrkorna finns som alla vet framställningar av hiskeliga vidunder som kommer att låta oss lida tandagnisslan och annat sånt, såvitt vi inte lever kristligt nog. Inuti kyrkorna ser man ofta ärkeängeln S:t Mikael avlämna styrkebesked genom att nedkämpa en avgrundsdemon dymedelst spjut. Framåt den senare medeltiden bestämde emellertid påven i Rom att man skulle måla Jesu lidande i stället för att låta den eviga kampen mellan gott och ont, drakar, demoner, alla helvetes djävlar osv smycka kyrkorna. Det är dessa målningar som kallas passionsfriser.

Relieferna på Sudrets domkyrka, Grötlingbo, varifrån bilden ovan kommer, har bl a tolkats som zodiaken eller som bilder från sagan om Beowulf.

Att visa upp Skyttens tecken från Zodiaken på en kyrka tänker jag mig vara uteslutet, ty då påstår man ju att det är stjärnorna och inte Gud som har hand om saker och ting - det borde ingen religiös människa kunna förlika sig med, fast kanske borde man fråga sig vad de tre vise männen, stjärnkikarna, egentligen var för några och hur deras felaktiga bild av världsalltet såg ut. Och i sagan om Beowulf förekommer i och för sig mytiska djur, kanske symboliska omskrivningar av ordinära skurkar, men någon kentaur är inte heller i denna skrift tillfinnandes.

Kanhända är det så att man inte skall ta på sig de sanningssökande glasögonen utan konsten skall betraktas intresselöst. Om jag minns rätt så är ju det dessutom enligt Immanuel Kant kriteriet för det sköna. Varför inte åka och ta Dig en titt på relieferna på Grötlingbo kyrka å södra Gotland?



Vid porten på Eke kyrka på södra Gotland har någon ristat runor. När, vem och varför vet jag inte.

Kanske står det sånt som på allmänna toaletter - jag är kär i Leffe eller något åt det hållet. Det brukar också stå andra saker på toaletterna förstås, men sånt hade de nog tagit bort. Eller kanske är det kristna trollformler av samma slag som det dräller av i Lye kyrka, bevare mig Sankta Maria osv.

Det som jag tycker är intressant är varhelst man går på Gotland så är historien tydlig. Vi gutar har som alla andra svenskar i århundraden matats med strunt i skolböcker i syfte att vår egen historia skall utraderas. En och annan skådar trots detta ljuset likt Platons löskomna grottman och försöker berätta: Hörni, hörni, ni skulle ba... Men oftast blir det bakläxa av försiktiga arkeologer eller storsvenska kulturtjuvar.

Men det skönt att stanna till framför stora porten vid Eke kyrka och stillsamt begrunda förfädernas slit och de förbaskade ungar som har runklottrat på den. Utanför kyrkan ligger en slipskåresten, en annan konstig sten står uppställd och en gammal malsten har släpats dit.

Är det skräp alltihop? Och kan man inte undrar varför Ekeborna har låtit runorna stå kvar där vid porten? De målade förresten kyrkan 1361, visste du det?



Säkert finns det i Bibeln någonting om någon tomtenisse som bänder upp käftarna på ett vilddjur, men vad denne figur gör på Vänge kyrka kan man gott undra. Ofta är det ju så att den medeltida kyrka som står i dag är ett hopplock lite här och var ifrån - man tager vad man haver - och kanske stenen vi ser på bilden från 1100-talskyrkan som stod på plats före nuvarande.

Skulle förresten den där lilla pajsarn vara Simson? Det kanske inte alls är en tomteluva, kanske är det hans starkhetsfrisyr.

Tänk alla kyrksamma Vängebor i framfarna dagar, långt före naturprogrammen på TV, som trodde att lejonen var stora som tjurar. Simson sitter och brottas med gapet på ett lejon som har alnslånga huggtänder. Simson var ju en vanlig människa, ovanligt stark i och för sig, men ändå. Ett lejon stor som en tjur.

Skall man tänka sig att vikingarnas barn trodde på lejon stora som tjurar? Du vet, i gutasagan står varför gutarna blev kristna. Från 1200-talet hälsar de: "þa saghu caupmenn cristna siþi j cristnum landum þa litu sumir sic þar cristna Oc fyrþu til gutlanz prestj", vilket betyder att "då såg köpmännen kristna seder i kristna länder, då lät somliga kristna sig och förde präster till Gotland".

De såg kristna seder och lät kristna sig - det står alltså inte i klartext att de blev troende fast det alltid har underförståtts. Jag förstår det som så att det var sederna de ville ha med hem: skomakare bliv vid din läst, hjälp de behövande, älska din nästa, inga orgier och annat sånt.

Att en människa som har vigt sitt liv åt renhet, en nasir, kan brottas med ett lejon stor som tjur är ganska häftigt.



Längs stora porten på Fole kyrka löper runor vilka meddelar:

þeta : ier : witni : kirkiur : presta : ok : sokna : manna : et : halhwis : boar : aihu : kauptan : meþ : einn : kirkiur : taweh : ginum : litlu : folboa : garþa

Det sägs i sak enligt experterna att Hallvisborna har köpt rätt till kyrkväg genom Lilla Foles ägor och att detta bevittnas av såväl sockenmän som präst - ett servitut helt enkelt.

I våra dagar har vi ju Fastighetsboken som förs offentligt och kostsamt. Det hade gutarna nog inte då Hallvisbonden såg till att runorna knackades in i sten på kyrkan. Man vet att Visby har haft någon slags förteckning och det antas via indirekta konklusioner att så har varit förhållandet även i den självständiga republiken Gotland (som inte är samma sak som Hansestadt Visby).

Uppenbart är dock att Hallvisbonden inte har brytt sig om någon fastighetsbok och klämt dit sina runor oavsett vad prästen kan tänkas ha anfört. Eller är det så att Hallvisbonden inte gav ett vitten för några fastighetsböcker - Gotland var förmodligen danskt då ristningen skedde - och skrev trots bedyranden från allehanda myndighetspersoner.

- Jo, tjena! Register va? Papper.

År 2002 restaurerades kyrkan i Fole varför hon nu lyser vackert nejderna kring. Det är otroligt stimulerande att fundera samman med runorna på Fole kyrka en liten stund. Tackar förfäder!

---
Jag skall tillägga att vanligtvis så pekar vi inte ut Fole medeltida kyrka som något särskilt besöksmål eftersom det finns rätt många andra kyrkor att besöka. Men det är på Gotland det. Hade den stått någon annanstans i Norden så hade den varit en stor sevärdhet.

När jag får tid så skall jag förresten närgranska runorna ty jag undrar om det egentligen inte står tvärtom.



Varje gång jag besöker en kyrka så går jag alltid runt på utsidan och tittar på väggarna. Gotland är ett fantastiskt ställe!

/text och foto Bernt Enderborg

Klicka på bilderna

Nyheter