Kåseri, Ardre socken
Vi var förbi Ljugarn relativt sent på kvällen den 22 juni för att kolla läget. Här är något lite av vad vi såg:
På Bruna Dörren, 50 meter från havet, är chefskocken engelsman, varför du får Fish'n Chips garanterat på riktigt, till och med serverat på en engelsk tidning. Nu har jag inte smakat, men Fish'n Chips måste vara precis vad Tigrar tycker om.
Strax nedanför restaurangen tar jag ett kort på ena hörnet av stranden med asplunden ut mot Sjöviksgården. Klockan måste vara över åtta på kvällen, det blir lite mörka kort, men festlokalen Sjöviksgården lyser ute på den en kanten av udden. Där är det alldeles underbart att sitta och gotta sig med gamla och nya kärlekar medan solen försvinner i väst och strax dyker upp i öst och låter oss genom färgskiftningar ana horisonten.
Strax ovanför Bruna dörren ligger Frejs Magasin, alldeles bredvid en park, och det kan inte vara längre till stranden än hundra meter.
På småvägarna genom samhället ser jag en dam stå och slipa sitt utebord med en sån där slipmaskin. Den lilla maskiner surrar bland fågelkvitter och känns på något sätt malplacerad bland vykortsvillorna. Men vykortsvillor blir ju inte sådana alldeles av sig själva. Det måste till en himla massa kärlek och små maskiner också.
Strax är ju uppe på huvudvägen där Pensionat Lövängen ligger inbäddad i grönska i sin parkliknande trädgård. Vandrarhemmet Koburg strax bredvid.
Ljugarn är Gotlands första turistort, lätt att hitta, fantastisk badstrand, förmodligen Gotlands bästa, och hela samhället med hamn, fiskehamn, Strandridaregård, fossilmuseum och så många vackra vykortsvillor att man egentligen inte tror att det är sant.
Ljugarn är med lätthet Gotlands vackraste samhälle.
Välkommen dit!
/text och foto Bernt Enderborg