Kyrka, Martebo socken
Kyrkan byggdes och de många skulpturerna på portalerna utfördes av medarbetare ur "Egypticus" byggnadshytta på 1330-talet. Det romanska tornet har tillhört en äldre kärnkyrka.
Det riktigt sevärda i kyrkan är skulpturerna på de tre gotiska portalerna, som troligen en verkstad vid namn Egypticus (se stenmästarna) har skapat, se t ex Säckpiparen och Flykten till Egypten; frambärandet i templet på bilden ovan. Men det finns också en stor ovanlighet bland dess reliefer, som Roosval kallar landskapsskildringar, se Huru svin i ollonskog må hållas.
På bilden över syns på tornets södra del ingången till ett Hagioskop, dvs en byggnad utanför själva kyrkorummet där folk kunde betrakta det heliga genom ett titthål trots att de alltså inte var välkomna in i gemenskapen. Hagioskop finns här och var på Gotland, som i Atlingbo, Bro, Endre och Vall, men nuförtin tycks de ibland användas till redskapsskjul i stället. I Bro kyrka är dock Hagioskopet på grund av bildstenarna synnerligen besökansvärt.
- Hm, hagioskåp, undrar om ordet "hundhedning" kommer därifrån.
Dessa små rum kallas ibland Inclusorium, som är vanligt förekommande i England, Frankrike och Tyskland, och i sådana, sägs det, stängdes folk in på livstid för att kunna hänge sig åt böner och sånt. Någon så tvärgalen gute har nog aldrig existerat.
Ibland kallas rummen bara för bönekammare varvid tanken väl är att folk kan gå dit och ångra synderna och liknande, och samtidigt få kika in på heligheterna trots att kyrkan var låst, jfr förresten Draken i Gerum.
Dopfunt 1200-tal (paradisdopfunter kallas sådana).
Medeltida kalkmålningar, kanhända inte så överväldigande.
Predikstolen en av Sveriges äldsta, 1500-tal, står ovanpå S:ta Marias altare i långhusets nordöstra hörn. Det är dom fyra evangelisterna som framställs i speglarna, eller fyllningarna, som Johnny Roosval säger i Kyrkorna i Lummelunda ting, Konsthistoriskt inventarium, Iduns tryckeri, Sthlm 1914.
Altaruppsatsen är från 1675 och centralmotivet är, som i många andra kyrkor den sista måltiden, nattvardens instiftande.
Till sist skall tilläggas att anno 1741 sa Linné vid besök i Martebo att: "Majstänger voro av bondflickor till en midsommarprydnad uppsatta i kyrkan, de voro artigt klädda med åtskilliga blommor och med hyvelspån av horn, vilka hornspån voro snövita som ett nytt Pergamente".
- Flickorna?
/text och foto Bernt Enderborg
Vägbeskrivning
Väg 148, vänster i Lokrume mot Martebo.