Utskriftssida

www.guteinfo.com

När bildades raukar
På Sveriges största ö Gotland finns intressanta avsättningar från perioden Silur. Man kan säga att det mesta av Sveriges fastland bildades under perioden Kambrium, de södra delarna under perioden Krita varefter Öland, Gotland och de baltiska staterna har lämningar från yngre perioder som inträffade för ett par hundra miljoner år sen.

Gotlands berggrund
Gotlands berggrund består nästan till 100% av fossil (inte någonstans kan man se urberget på Gotland) - nästan allt är ett korallrev - men på den södra delen återfinns också sandsten.

Istiden
När Gotland efter den sista istiden för omkring 10.000 år sedan började stiga ur havet, slipade väder, vind och vågor oavbrutet berget. De hårdare delarna, ofta sjöliljor, motstod den naturliga påverkan bättre och blev kvar som raukar längs Gotlands kuster.

Fossil
Gotlands uppbyggnad gör att det finns fossiler i massor. Linné sa på sin Gotländska resa 1741 att han hade hittat en korallstrand där varje människa på jorden skulle kunna hämta ett hästlass var. Mängderna är enorma, och forskare har hitintills katalogiserat 10.000 olika sorters fossil. Det skall också nämnas att många forskare varje år besöker Gotland för att studera fossil och berggrund - som kuriosa kan nämnas att tidsperioden Silur förr faktiskt kallades Gotlandikum.

Nyttigheter
På nordvästra Gotland finns en cementfabrik, som i stora stenbrott utnyttjar de kalkrika lämningarna och tillverkar cement av dem. Denna fabrik är förresten jordens renaste cementfabrik; inte långt från fabriken finns en badstrand som har godkänt badvatten i enlighet med EU:s hårda krav på vattens lämplighet.

Brutit kalk har man gjort länge på Gotland. Kalkugnar finns lite överallt, mest på nordvästra, och lämningarna av kalkhantering kan man se på många ställen, t ex Kalkladorna vid Kyllaj i Hellvi, där det också finns bevarade ugnar.

För några hundra år sedan fann ett mäktigt slott i Visby, Visborgs slott byggt av sjörövaren Erik av Pommern, men det sprängdes av danskarna i slutet av 1600-talet. Av resterna gjorde gutarna kalk som bl a kom till användning då man byggde nuvarande Stockholms slott.

Också sandstenen på södra Gotland används industriellt. Slipsten, dopfuntar gjorda av sandsten har gutarna exporterar i alla tider - dopfuntar gjorda på Gotlands återfinns i kyrkor runt hela Östersjön. De gjorde andra saker också, t ex står en gammal stensarkofag från Gotland uppställd mitt i Åhus, och det ligger flera sådana sarkofager på botten i en vik strax söder om Åhus.

Raukarna
Raukarna kommer alltså från koraller på korallrev. Det som står kvar som raukar är koraller uppbyggda av en lite hårdare form av kalk, revstenskalk, som har slipats fram av naturen under tusentals år.

Stora raukfält finns på Fårö, en ö norr om själva huvudön Gotland. Den högsta rauken kallas Jungfrun; den är 11 meter hög och står på västra Gotland precis vid en klippkant som är ungefär lika hög. Också på östra Gotland finns raukfält, såsom Kyllaj och Folhammar.

Varje år besöks korallön Gotland av ungefär en miljon människor och raukar och raukfält är populära utflyktsmål. Man skall dock komma ihåg att det inte är tillåtet att göra upp eld direkt på raukar eller på hällen, och inte heller får man knacka sönder raukar i jakt på fossil.

--- lite från webmastern ---
Vi har blandat fakta och kuriosa i uppsatsen. Det är inte klyftigt att kopiera texten och lämna in den som en helt egen uppsats (det är dessutom förbjudet). Det är helt enkelt en provkarta på olika ämnen som kan användas till en uppsats om berggrund, fossiler och raukar. Det viktigaste är att Du förstår vad som står och sen tänker själv när Du skriver.

Skolungdomar får på ett villkor lov att använda fotografier tagna av Bernt Enderborg till sina uppsatser: tala om varifrån de kommer (bra foton under Folhammar).

Fotografier tagna av andra fotografer än Bernt Enderborg får inte användas utan medgivande av fotografen. Finns det något fotografi utan att fotograf står nämnd, så får inte heller det användas.

/text Bernt Enderborg, foto Inger Ohlsson