Kyrka, Ganthem socken
Johnny Roosval säger på s 219 i Sveriges kyrkor, Konsthistoriskt inventarium, Halla ting, norra delen, Stockholm 1953, varifrån citaten på denna sida kommer, att:
"Ganthem förefaller vid första blicken som byggd under en kort och stilistiskt tämligen homogen byggnadstid. Överkonturen stiger trappstegsvis, från den låga, kullriga absiden till den spetsigt höga spiran. Dessa trappsteg äro även avsatser i tiden..."
Kyrkan är ståtligt, största höjd i förhållande till längd, taken på kor och långhus ovanligt branta, och hon förefaller byggd i ett svep men så är det alltså inte alls. Roosval säger att koret tillkom 1180, långhuset troligen 1210, se Strelow, och att tornet påbörjades samtidigt men uppnådde sin unggotiska höjd på 1230-talet.
Eftersom kyrkan inte står barfota ser du tidens trappsteg på sockellisten. Den högra pilen pekar på korets list, 1100-tal, och den vänstra på långhusets 1200-tal; tornet har likadan som långhuset emedan grunden är samma - rundstav med skråkant kallas sånt.
Passionsfrisen i Ganthem kyrka
Passionsfrisen från 1400-talet har aldrig varit överkalkad, och det du ser är originalfärger, mestadels smaragdgrönt och manganbrunt. Bilden ovan visar Judaskyssen och om du kikar efter så ser du ett öra i högerhanden på Jesus, det som den svärdförsedde Petrus högg av en vakt. Frisen är bl a tack vare färgerna en sevärdhet i hela Norden, och vill du se en sådan är Ganthem nog det bästa valet.
En bild till från frisen; Jesus gisslas heter det i finare kretsar när han fick stryk. Passionsmålningar tillkom för att påven nere i Rom vid den tiden bestämde att man skulle skildra Jesu lidande. Passionen finns avbildad i många gotländska kyrkor, omkring 50 ursprungligen, varför kommunikationerna fungerade som de skulle.
På bilden ser du förresten att Jesus hade delat skägg, alldeles som den kungliga dansken Sven, och så ser det också ut att vara på den bild vi har av honom i Follingbo, där han visas som han såg ut i verkligheten.
Här är en annan målning man lägger märke till i Ganthem. Jesus som världsdomare med ett svärd och en fredslilja i munnen på den mandorlaformade målningen. Längst ner på målningen visas folk som reser sig ur kistorna inför den yttersta domen; Skärselden är något annat, se Lidfrid i Klinte, där italienaren Dante hälsar på.
- Förresten, tycker du att jorden ser platt ut? Se sidan om Världsalltet.
Det är bedrövligt att man framför målningen av kejsar Henriks själavägning har smällt upp en predikstol; man ser till och med att det verkligen är ett halster som Lasse lägger i fördelarnas vågskål, se Vänd på steken. Jag har inga kunskaper om just målningen i Ganthem men vad gäller själavägningar så har Gotland fantastiska sådana, se den i Vamlingbo.
För övrigt kan nämnas att det finns många ganska stora målningar i kyrkan av olika figurer, lite som Hejdeby kyrka.
Krucifixet är från början av 1200-talet. Det var först gotiken som började spika i fötterna, en spik mellan fötterna är väl en sorts övergångsform kantänka.
Dopfunten, skapad av Hegwaldr omkring år 1100, se Stenmästarna, är också den, om än lite sliten, en stor sevärdhet, mestadels scener från Jesu födelsehistoria.
Annat
Altartavlan en kopia från 1901 av ett medeltida retabel (några funderingar vad gäller en av bilderna på altartavlan). Predikstolen är från 1655.Vikingatida kyrka - spekulationer - och tornet
Gotland är som bekant jordens tätaste ställe på vikingatida silverskatter, och eftersom skattnedläggandet fortsatte också en bit in på 1100-talet hör man alltmer att vikingatiden var längre på Gotland, dvs en bit in på 1100-talet.Långhus och tornets lägsta del är från 1200-talets början, absid och kor är från slutet av 1100-talet, men dopfunten ovan är äldre än så, kring år 1100 säger Roosval, dvs vikingatida. Hegvald som gjorde funten var en viking, eller i vart fall hans farsa.
Kor och absid på bild. Vad hade man den ca 80 år äldre dopfunten till? Och var?
- Just det! Även om ingen har bevisat det än så är det väldigt troligt att det har stått en träkyrka på platsen tidigare. Det är i och för sig ingen märkvärdighet på Gotland, träkyrkor verkar det ha varit relativt gott om, men tänk nu på att den i så fall stod där på vikingatiden.
Tornet på Ganthem kyrka
Bilden visar vad du ser om du kommer västerifrån på landsvägen och har passerat de vackra gårdarna ner i dalen. Strålande, det ståtliga tornet sträcker sig mot skyn!
Kom först ihåg att tornet är i förhållande till kyrkans längd ovanligt högt, och om man kikar lite närmare på detta så tycker man sig se att det är påbyggt någon gång under tidens oroliga tramp. Och det verkar stämma ty Roosval säger, sid 226, att "Tornet föreställa vi oss vid detta tillfälle, invigningen 1210, endast påbörjat."
Han säger att tornets byggnadshistoria är ett problem och att det vore naturligt för första etappen att "ett byggnadsavbrott skett sedan klackvåningen fullbordats och att man då avslutat tornets stenmur med vågrätt krön".
Roosval har uträkningar av mått hit och dit för att han vill få tornet att passa in i ett matematiskt schema om hur kyrkorna byggdes, men det torde finnas en enklare lösning. Tidigare har vi nämnt att många kyrkors torn, kanske alla, i själva verket är försvarstorn, se Medeltidens försvarsverk, och vi har hitintills kikat närmare på två kyrkor, se Tornet på Dalhem kyrka och Daniel i lejongropen (där du kan läsa om vad som oroade i tiden, Ala kyrka ligger en långmil från Ganthems).
Två av kyrkorna inom fem km från Ganthems hade i mitten av 1200-talet tvärsäkert försvarstorn, Dalhems, se stycket ovan (man ser förresten Ganthem kyrka från Dalhem, och Dalhems från större delen av Ganthem) och Norrlanda kyrka vars torn är krenelerat (alldeles som Bunge kyrkas förresten men den ligger ju ett stycke iväg).
Det förefaller också vara så att fornborgarna inte längre används (användades) under medeltiden, vilket de gjorde under vikingatiden, och man kan därför gott undra om inte folk i Ganthem helt sonika byggde sig ett försvarstorn.
En liten grej till - kyrktäthet
Gotland är uppbyggd av två gigantiska rev som löper från sydväst till nordöst. Strax under det södra revets norra kant rinner Gothemsån, för alla som känner till den (tre km från kyrkan, ungefär där man kan promenera i Dalhem), och Ganthem kyrka står ovanpå detta rev, alldeles som kyrkorna i Sjonhem, Dalhem, Hörsne, Norrlanda - dessa kyrkor ligger alla ca fem km från Ganthems - och Halla kyrka, som det är tre km till (sex kyrkor inom en halv kvadratmil).- Var det så det gick till? Sex försvarstorn inom detta lilla område...
/text och foto Bernt Enderborg
Vägbeskrivning
Väg 143 till Sjonhem, vänster vid kosningen.