Medeltida gårdsportar
Guide
På Gotland finns ett antal gårdsportar från medeltiden fortfarande kvar (finns det motsvarigheter på fastlandet?); den på bilden ovan står vid Kaupungs i Gothem (gårdsnamnet betyder måhända Köpmännens gård).
Gunnar Svahnström gör ett försök till gruppering och datering i Gotländskt Arkiv 1956, artikeln heter "Gårdsportar från Gotlands medeltid", och han inleder storartat:
"De medeltida storbondegårdarna på Gotland intog i flera avseenden en särställning i Norden. De ekonomiska resurserna medgav byggandet av större och rikare utsmyckade hus än hos bönder annorstädes, och tillgången på lättbruten och för byggnadsändamål lämplig sten gjorde det naturligt att uppföra inte endast boningshus och bodar utan i viss utsträckning även lador och andra uthus i detta solida material."
Gårdsporten på bilden står vid Bro medeltida prästgård, strax väster om Bro kyrka (gångavstånd). Svahnström delar in gårdsportarna i två olika typer, de med trappgavel och de med spetsiga rösten och gaveltak.
I Gothem finns en port till bevarad sen medeltiden. Det finns vid prästgården strax bredvid den besöksvärda kyrkan (det är populärt att fotografera hela kyrkan genom porten, se t ex Orgelanders). Porten är speciell ty den har rikast utsmyckning:
Man tycker att det är lätt att se Kristus i majestät dömande allihop på bilden, se Skilj på får och getter, men experterna är näppeligen säkra och olika förslag finns.
Vi har redan gjort sidor om några portar, bl a om den vid Riddare i Hejnums socken eftersom den har en rolig historia knuten till sig, men på riktigt var det givetvis fråga om en duktig såväl bonde som handelsman.
Också gårdsporten till Tingstäde prästgård finns en sida om.
Också Visby har måhända medeltida gårdsportar kvar, som står vid S:ta Maria. En och annan kommer förmodligen att reagera över att jag kallar också denna port för gårdsport men det beror på att den uppfördes i kanten av det bebyggda Visby och till tyskarna faktorikyrka. Svahnström kallar den för en stiglucka, och sådana finns också vid Fide (som syns på bilden för det lilla huset) och Sundre kyrkor (inte på bild).
Nu hoppar vi över till en annan porttyp, de spetsiga. Det finns tre kända men endast den till prästgården alldeles bredvid kyrkan i Garde står kvar.
Så, det får räcka med detta. Gillar du portar så har du nu ett gäng utflyktsmål. Vi skall avsluta med Svahnströms tidsbestämning: "Vår undersökning synes ge vid handen, att seden att pryda inkörseln till gården med en stenbyggd gårdsport uppkommit ett stycke in på 1300-talet. De första gårdar, som erhöll sådana, var prästgårdar. Därifrån spred sig bruket till storbondegårdarna."
Och han tror att prästgårdarna på landet är förebilder för de spetsiga medan Visby är en förebild för trappgavelportarna: "Snart blev emellertid Visby Mariakyrkas norra stiglucka eller kanske andra liknande men nu spårlöst försvunna stigluckor vid stadens övriga kyrkor - förebildande för gårdsportarna."
Varför han tror detta går inte att avgöra av artikel.
Gunnar Svahnström gör ett försök till gruppering och datering i Gotländskt Arkiv 1956, artikeln heter "Gårdsportar från Gotlands medeltid", och han inleder storartat:
"De medeltida storbondegårdarna på Gotland intog i flera avseenden en särställning i Norden. De ekonomiska resurserna medgav byggandet av större och rikare utsmyckade hus än hos bönder annorstädes, och tillgången på lättbruten och för byggnadsändamål lämplig sten gjorde det naturligt att uppföra inte endast boningshus och bodar utan i viss utsträckning även lador och andra uthus i detta solida material."
Gårdsporten på bilden står vid Bro medeltida prästgård, strax väster om Bro kyrka (gångavstånd). Svahnström delar in gårdsportarna i två olika typer, de med trappgavel och de med spetsiga rösten och gaveltak.
I Gothem finns en port till bevarad sen medeltiden. Det finns vid prästgården strax bredvid den besöksvärda kyrkan (det är populärt att fotografera hela kyrkan genom porten, se t ex Orgelanders). Porten är speciell ty den har rikast utsmyckning:
Man tycker att det är lätt att se Kristus i majestät dömande allihop på bilden, se Skilj på får och getter, men experterna är näppeligen säkra och olika förslag finns.
Vi har redan gjort sidor om några portar, bl a om den vid Riddare i Hejnums socken eftersom den har en rolig historia knuten till sig, men på riktigt var det givetvis fråga om en duktig såväl bonde som handelsman.
Också gårdsporten till Tingstäde prästgård finns en sida om.
Också Visby har måhända medeltida gårdsportar kvar, som står vid S:ta Maria. En och annan kommer förmodligen att reagera över att jag kallar också denna port för gårdsport men det beror på att den uppfördes i kanten av det bebyggda Visby och till tyskarna faktorikyrka. Svahnström kallar den för en stiglucka, och sådana finns också vid Fide (som syns på bilden för det lilla huset) och Sundre kyrkor (inte på bild).
Nu hoppar vi över till en annan porttyp, de spetsiga. Det finns tre kända men endast den till prästgården alldeles bredvid kyrkan i Garde står kvar.
Så, det får räcka med detta. Gillar du portar så har du nu ett gäng utflyktsmål. Vi skall avsluta med Svahnströms tidsbestämning: "Vår undersökning synes ge vid handen, att seden att pryda inkörseln till gården med en stenbyggd gårdsport uppkommit ett stycke in på 1300-talet. De första gårdar, som erhöll sådana, var prästgårdar. Därifrån spred sig bruket till storbondegårdarna."
Och han tror att prästgårdarna på landet är förebilder för de spetsiga medan Visby är en förebild för trappgavelportarna: "Snart blev emellertid Visby Mariakyrkas norra stiglucka eller kanske andra liknande men nu spårlöst försvunna stigluckor vid stadens övriga kyrkor - förebildande för gårdsportarna."
Varför han tror detta går inte att avgöra av artikel.
/text och foto Bernt Enderborg