Stensträngar, stainvastar
Guide
Bilden ovan visar den stenlagda gatan med stainvastar på ömse sidor som leder fram till Gotland största kämpgrav, Stavars hus (en annan bild av denna staingatu med information finns en bit ner på sidan om Stavars hus - det är en rätt spännande väg det där).
En bild till från samma område, nere vid sjön, och där det väl är tämligen uppenbart att stainvastarna har använts till inhägna djuren. Lärt folk säger dock att det förehöll sig tvärtom för länge sen, dvs man inhägnade inte djuren på en viss plätt utan man inhägnade åkrarna så att djuren inte komma dit, uthägnade månne. Men det är nog så att alla varianter av staintunars användning har kommit till bruk under årtusendenas sävliga gång. Hur gamla dessa vastar vid stranden är vet jag emellertid inte, men de på bilden överst tör väl vara omkring ett par tusen år.
Hur många stainvastar det finns på Gotland vet jag inte, många, miltals. Stainvasten återfinns strax ovanför myren på vägen mellan Guldrupe och Hejde; vad myren heter eller kallas vet jag inte heller, kanhända Kaupre mör, Västaböi- eller Ojlmyr eller nåt åt det hållet.
Vill du prompt se många och långa stainvastar så skall du bege dig till Soivide i Sjonhem och knalla ner i ängarna nedanför de rekonstruerade kämpgravarna, där finns det kilometervis, stensatta vägar och sånt.
Också vid havet finns måhända saker som kan kallas stensträngar, för det är knappast länningar på bilden ovan, såframt det inte är en hamn av något slag. Bilden kommer från Burs eller Rone, eller åt det hållet i alla fall.
Stainvast'n på bilden ovan förefaller mig mystisk, ty den leder fram till ett stenröse som minst är från tiden kring Kristi födelse. Bilden kommer från fornbyn Fallet i Tingstäde; jag talar inte om var fornbyn ligger så att du inte springer vilse i skogen. På samma sätt finns det vastar vid det gigantiska stenröset Uggarde rojr (en bit ner på sidan), men om stenröset och stainvast'n är från samma tid vet jag inte heller där; röset kan vara flera tusen år äldre.
Här ser du ett stenröse som blivit omstaplat till stainvastar. Det finns dock ännu kvar lite av röset som intressant nog heter Angantyrs rojr och ligger i Grötlingbo. Vill du förresten se många fina stainvastar så är det just jämt till detta område du skall, ty här ligger det staintäun längs med vägkanterna ganska långa sträckor; stenröset var väldigt stort en gång i tiden och vastarna i trakten är väl skäligen moderna.
För övrigt är det väl bara att åka ut i någon av våra vackra ängar ty där brukar det finnas utgamla vastar och kämpgravar, t ex i Alvena lindaräng eller Käldänge. Bilden ovan kommer från Ogges äng i Rone.
Överkurs - lite om företagsklimatet
I förbigående skall också sägas att om någon bonde vill ta bort en stensträng i någon skog som just ingen hittar så förefaller han omgående få avslag, stensträngen sägs vara viktig för såväl det ena som det andra, sök på lokalpressen så får du se, men däremot längs stränderna i Visby går det bra att bygga stugor, stugbyar och hamnar på vikingatida gravfält för då och endast då handlar det om ekonomi. Och så undrar politikerna varför företagsklimatet upplevs som tämligen dåligt på Gotland. Skillnaden på kreti och pleti består. De flesta fritidspolitiker kan som vanligt inte göra något åt detta, det är nog vettigt folk, utan det är de större herrarna som är problemet.
En bild till från samma område, nere vid sjön, och där det väl är tämligen uppenbart att stainvastarna har använts till inhägna djuren. Lärt folk säger dock att det förehöll sig tvärtom för länge sen, dvs man inhägnade inte djuren på en viss plätt utan man inhägnade åkrarna så att djuren inte komma dit, uthägnade månne. Men det är nog så att alla varianter av staintunars användning har kommit till bruk under årtusendenas sävliga gång. Hur gamla dessa vastar vid stranden är vet jag emellertid inte, men de på bilden överst tör väl vara omkring ett par tusen år.
Hur många stainvastar det finns på Gotland vet jag inte, många, miltals. Stainvasten återfinns strax ovanför myren på vägen mellan Guldrupe och Hejde; vad myren heter eller kallas vet jag inte heller, kanhända Kaupre mör, Västaböi- eller Ojlmyr eller nåt åt det hållet.
Vill du prompt se många och långa stainvastar så skall du bege dig till Soivide i Sjonhem och knalla ner i ängarna nedanför de rekonstruerade kämpgravarna, där finns det kilometervis, stensatta vägar och sånt.
Också vid havet finns måhända saker som kan kallas stensträngar, för det är knappast länningar på bilden ovan, såframt det inte är en hamn av något slag. Bilden kommer från Burs eller Rone, eller åt det hållet i alla fall.
Stainvast'n på bilden ovan förefaller mig mystisk, ty den leder fram till ett stenröse som minst är från tiden kring Kristi födelse. Bilden kommer från fornbyn Fallet i Tingstäde; jag talar inte om var fornbyn ligger så att du inte springer vilse i skogen. På samma sätt finns det vastar vid det gigantiska stenröset Uggarde rojr (en bit ner på sidan), men om stenröset och stainvast'n är från samma tid vet jag inte heller där; röset kan vara flera tusen år äldre.
Här ser du ett stenröse som blivit omstaplat till stainvastar. Det finns dock ännu kvar lite av röset som intressant nog heter Angantyrs rojr och ligger i Grötlingbo. Vill du förresten se många fina stainvastar så är det just jämt till detta område du skall, ty här ligger det staintäun längs med vägkanterna ganska långa sträckor; stenröset var väldigt stort en gång i tiden och vastarna i trakten är väl skäligen moderna.
För övrigt är det väl bara att åka ut i någon av våra vackra ängar ty där brukar det finnas utgamla vastar och kämpgravar, t ex i Alvena lindaräng eller Käldänge. Bilden ovan kommer från Ogges äng i Rone.
Överkurs - lite om företagsklimatet
I förbigående skall också sägas att om någon bonde vill ta bort en stensträng i någon skog som just ingen hittar så förefaller han omgående få avslag, stensträngen sägs vara viktig för såväl det ena som det andra, sök på lokalpressen så får du se, men däremot längs stränderna i Visby går det bra att bygga stugor, stugbyar och hamnar på vikingatida gravfält för då och endast då handlar det om ekonomi. Och så undrar politikerna varför företagsklimatet upplevs som tämligen dåligt på Gotland. Skillnaden på kreti och pleti består. De flesta fritidspolitiker kan som vanligt inte göra något åt detta, det är nog vettigt folk, utan det är de större herrarna som är problemet.
/text Bernt Enderborg