En dåres grepp, skamliga greppet


Gutalagen

Gotland, En dåres grepp, skamliga greppet - foto: Bernt Enderborg

Just nu i tiden så diskuteras huruvida samtycke skall skrivas in som ett krav i lagen om våldtäkt, och möjligen lite flera brott, jag vet inte så noga. Och det skall det förstås, ty att ha sex med någon utan att denne samtycker är förstås att våldföra sig på vederbörande. Men i sak kommer det nog inte att bli så stor skillnad mot vad som redan gäller, men det är ju en signal om vad som krävs för sådant: samtycke!

Den här sidan handlar om medeltida signaler i ämnet.



I Gutalagens bestämmelser om Ofredande av kvinnor finns ett skojigt uttryck, nämligen "fola gripr", dvs en dåres grepp eller skamliga greppet. Och det låter ju roligt, t ex har Uppsalatidningen publicerat en krönika om bestämmelsen vilket har fått en och annan att reagera.

En dåres grepp är det när man sätter handen mellan benen på en kvinna, skamliga greppet. Och det som roar med det hela, förutom att uttrycket är roligt, är att om en man har tafsat på en kvinnas ankel så är det jättedyrt, men får man upp handen lite längre så blir det billigare och lyckas man till sist få handen alldeles fel så har man enligt Gutalagen åstadkommit en dåres grepp - och det roliga är att när man väl fått handen dit så är böterna noll eftersom "de flesta tåla, när det har kommit därhän".



Krönikören i Uppsalatidningen har översatt bötesbeloppen enligt egenhändigt ölindex och säger att det 2010 kostade det 8.000 kr att tafsa en flicka på foten, 5.000 kr på låret och på Kutkäldu så var det alltså gratis.

Signalerna

Men jag tror inte att man kunde gå omkring och sätta händerna direkt på stället och slippa böter, så var det nog inte ty det är alldeles vettlöst, och så är det ju lite bevisfrågor med i det hela, se nedan.

Det första vi däremot kan fastslå är att signalerna var tydliga för dem lagen omfattade: En kvinnas nej betydde nej. Hade man tafsat i alla fall så blev det dyrt.

Nu skall vi tänka oss en rättegång om just detta, låt säga att du hade blivit stämd inför rätta av en kvinna som påstår att du har tafsat på henne. Och låt oss också säga att det fanns vittnen på att du och kvinnan hade suttit tillsammans i en vrå på en krog och att kvinnan helt plötsligt hade sagt nej med hög röst och gått därifrån.

Det första du rimligen bör inse är att Gutalagen kräver samtycke för tafsande och det andra är att bestämmelsen om en dåres grepp, som låter så rolig har satt dig en en förfärlig knipa.

Låt oss anta att det är bevisat att du var där tillsammans med kvinnan, vad tror du att hon kommer säga och vad skulle du att säga? Låt oss anta att det är du som förhörs och rättens ordförande frågar dig:

- Hur lång tid satt Ni tillsammans?

Tänk nu på vad du säger, ty säger du en kvart så är det väl inte så där fasligt troligt att du redan hade fått in en dåres grepp och säger du en timme så har du ägnat dig åt avancerade saker på en krog vilket folk förstås skulle ha sett.

- Nå, vad svarar du?

Sen frågar rättens ordförande om du hade fått upp handen under kjolen. Tänk nu på vad du svarar.

- Det var hemskt vad du dröjer med svaret, har du inte mål i mun.

Kvinnan som har mig som rättegångsbiträde har förstås sagt att Ni träffades på gatan och att du bjöd på en öl, och det var ju trevligt för det var så förfärligt varmt ute. Ni satt er lite avsides för Ni ville prata med varann, det är ju så bullrigt på den där krogen, men att hon helt plötsligt hade känt din hand på foten, på ankeln. - Tror Ni karlar att alla kvinnor är horor?

Nej, hade rättens ordförande sagt, det tror vi inte, men samtidigt vet han vad karlar vill eftersom han själv är en karl. Var hade du handen?

- Äh, på bordet, svarar du. Hon vill bara lura till sig pengar. Jag har inte gjort nåt.

Men det är ju omvittnat att hon högt och tydligt sa nej och gick därifrån, men nu säger du att kvinnan är en bedragerska?

Svarar du ja på den frågan men inte kan bevisa det så har du okvädat henne, och det är brottsligt, se Om okvädinsord. Och helt hux flux är det alltså du som måste bevisa att hon har försökt sig på bedrägeri, en sorts tjuvnad.



Som kvinnans biträde kommer jag att bita mig fast i detta, ty påstår du att hon ljuger så är hon brottslig och i förlängningen måste du kunna bevisa detta (lyckas du inte så sitter du ännu mer i klämma).

- Jag frågar en gång till så har vi överseende med det där, säger rättens ordförande, var hade du handen?

- På... öhh... Centralt, säger du.

- Du tafsade alltså på henne, säger rättens ordförande?

- Ja, säger du, allra helst som du just har medgivit detta.

Och fortsättningen på historien handlar bara om bötesbeloppets storlek, som kommer att bli något mittemellan eftersom du inte kan bevisa var du hade handen.

Om du nu tänker efter så kanske inte det där systemet med att det blir dyrare med tafsande ju närmare man kommer målet riktigt är så skojig som man tänker sig, en dåres grepp heter inte så för skoj skull. Vid eftertanke så är alltså en dåres grepp en tydlig signal till karlarna i ett samhälle att man inte ens bör försätta sig i sådana situationer. Och varenda kvinna som har läst denna sida bör väl också rimligen ha märkt att inte enda fråga har ställts till henne, inte hur hon var klädd, vad hon hade druckit, om hon brukar ramla runt osv. Det behövs liksom inte.

Att kvinnors ord hade stor betydelse på Gotland under medeltiden kan du lätt konstatera om du kikar på sidan om dåtidens våldtäkt och §2 på sidan om ofredande "Hon styrke själv, när det är allt". Kvinnan hade en stark ställning på Gotland under medeltiden, allt annat är struntprat.

- Tycker du fortfarande att lagreglerna om en dåres grepp sänder ut skojiga signaler?

Hade jag tid och råd så skulle jag skriva mer om Gutalagen ty den är mer avancerad att vad man i förstone tror, ett verkligt spännande kulturdokument.
/text och foto Bernt Enderborg