Hald fram nasar sork
Gutniska
Dei jär avholut krånglut ti u skreivä pa gutnisko um man int jär vana bei dei. Men guteinfo haldar fram nasar u gynna gärä seidar pa gutniskä. Dei kumma u kummä mangge sum sägar att vorr har fail u di reit - vorr ska Endre u Gerum va vorr kan - men mest av allt da vill vorr a ed hoira av er - da kan vorr gär reit dei sum jär fail.
Dei händar att dei skreivs att gutniska, oe mali, jär a aigen grain av di germanska språkstammi (aiget språk) eldar u att dei jär a dialekt av svensku.
Men ja vait intä. Dei kan int va mik fail u säga att svensko, dei jär a dialekt av oe mali. Men dei va int vorr sum gynned forskä u da jär gutnisko svensko u int svensko gutnisko. Raint allment kan sägäs att um dei jär a dialekt, da jär dei nuck dansku. Svenskar u svensku dei jär nöä graja, nå kultur sum jär lik gammel som oä, dei har di da rakt intä.
Men di sägar att 300 runinskrifta pa Guttlann jär sum di stainar sum star ei Sverige. U da betöda dei, tror di, att ettasum dei jär likä da jär dei nuck svensko. U ei dei offentligä seidar um gutamali sum jär sammstellt av Bosse Calgrain (gutamål jär a svenskt ård), da säga di att guta di blei kvar bei diftongar. Me dei maines att gutar int utveckläd mali sum svensken gärrde - dei jär a fösåtlutt sätt u säga att gutniskä ba jär a dialekt (dei jär nuck int Calgrainarn sum säga dei).
Att vorr har runstainar sum jär 500 år ällrä än någet skreivet ei Svealand, dei tar man int någen sum helst hänsön till. U man tar int heldar mik fail um man sägar att dei var gutar sum fysst gynned skreiv me runar. Diftonggar, pa tal um dei, dei jär bärä ett sätt u sägä att den sum skreivar, ha har reit, u dei som annre nytar dei jär failaktut. Att vorr intä säga bokstaven u ei nasar betöda intä att ou ue jär a diftong naj.
Dei jär int möjlut å beveisä att ja har reit, men di kan int heldar säg att ja har fail. Men runar dei fanns pa Guttlann innan dei fanns någe som haited Sverige. U vorr vait att Sverige jär a faslut sturt lann, men dei va dei nå intä för 1000 år sen. Dei jär ba ett tankefail u tro att svensken var sturar da u. Oe sagu ha säga att dei int var någen sum kund gi us strök pa den teidn, vaffö skudd dei va fail? U dei jär a stycke ei sagu sum svenskar maina betöda att guta skudd ha undakast si Sverige men da far Ed ta mi fanken ta u keike ättar ein gang till.
Stavninggi
Dei finns int någen årdbok eldar någen sum kan sägä att dei eine jär reit u dei annre jär fail. Dei kumma u va mangge mänskar sum säga att dei sum här jär skrivnes, dei jär allt fail dei. Men dei haita int heta, dei heta haita, u däu jär välkummen u skrive um däu mainar att vorr jär cyklnes pa kanti eldar ei skogi.
Den sum här skreivar han jär banfydar ei Garde, någle kilometar fran Lau, u hitted a källingg ei Vängge. Ei Vängge prates dei int någ gutamal, int mik i alla fall, men ja ska hoirä me systan min, ha ha livar pa När se u ha pratar gutnisko hail teidn. Ha vait nuck häur dei ska va.
Dei händar att dei skreivs att gutniska, oe mali, jär a aigen grain av di germanska språkstammi (aiget språk) eldar u att dei jär a dialekt av svensku.
Men ja vait intä. Dei kan int va mik fail u säga att svensko, dei jär a dialekt av oe mali. Men dei va int vorr sum gynned forskä u da jär gutnisko svensko u int svensko gutnisko. Raint allment kan sägäs att um dei jär a dialekt, da jär dei nuck dansku. Svenskar u svensku dei jär nöä graja, nå kultur sum jär lik gammel som oä, dei har di da rakt intä.
Men di sägar att 300 runinskrifta pa Guttlann jär sum di stainar sum star ei Sverige. U da betöda dei, tror di, att ettasum dei jär likä da jär dei nuck svensko. U ei dei offentligä seidar um gutamali sum jär sammstellt av Bosse Calgrain (gutamål jär a svenskt ård), da säga di att guta di blei kvar bei diftongar. Me dei maines att gutar int utveckläd mali sum svensken gärrde - dei jär a fösåtlutt sätt u säga att gutniskä ba jär a dialekt (dei jär nuck int Calgrainarn sum säga dei).
Att vorr har runstainar sum jär 500 år ällrä än någet skreivet ei Svealand, dei tar man int någen sum helst hänsön till. U man tar int heldar mik fail um man sägar att dei var gutar sum fysst gynned skreiv me runar. Diftonggar, pa tal um dei, dei jär bärä ett sätt u sägä att den sum skreivar, ha har reit, u dei som annre nytar dei jär failaktut. Att vorr intä säga bokstaven u ei nasar betöda intä att ou ue jär a diftong naj.
Dei jär int möjlut å beveisä att ja har reit, men di kan int heldar säg att ja har fail. Men runar dei fanns pa Guttlann innan dei fanns någe som haited Sverige. U vorr vait att Sverige jär a faslut sturt lann, men dei va dei nå intä för 1000 år sen. Dei jär ba ett tankefail u tro att svensken var sturar da u. Oe sagu ha säga att dei int var någen sum kund gi us strök pa den teidn, vaffö skudd dei va fail? U dei jär a stycke ei sagu sum svenskar maina betöda att guta skudd ha undakast si Sverige men da far Ed ta mi fanken ta u keike ättar ein gang till.
Stavninggi
Dei finns int någen årdbok eldar någen sum kan sägä att dei eine jär reit u dei annre jär fail. Dei kumma u va mangge mänskar sum säga att dei sum här jär skrivnes, dei jär allt fail dei. Men dei haita int heta, dei heta haita, u däu jär välkummen u skrive um däu mainar att vorr jär cyklnes pa kanti eldar ei skogi.
Den sum här skreivar han jär banfydar ei Garde, någle kilometar fran Lau, u hitted a källingg ei Vängge. Ei Vängge prates dei int någ gutamal, int mik i alla fall, men ja ska hoirä me systan min, ha ha livar pa När se u ha pratar gutnisko hail teidn. Ha vait nuck häur dei ska va.
/text och foto Bernt Enderborg