Hablingbo är en socken på sydvästra Gotland, cirka 280 fast boende och med en areal på 52,41 kvadratkilometer, varav nästan allt är land, mer än dubbelt så stort som Solna där det 2012 bodde 71.293 stycken. Nuförtiden handlar det mest om jordbruk och turism i Hablingbo; gårdsnamnen finns längre ner på sidan.

Hablingbo är en del av den södra tredjedelen av Gotland, Sudret som vi säger, en sammandragning av sunnarsta þriþiung (södraste tredingen, se Gutasagan), och hablingarna (innevånarna) säger själva att de ligger ungefär mitt på Sudret, fast man får väl tillägga åt västra kusten till.

Gästvänskapen är stor i Hablingbo, som i alla socknar på Sudret. Besöker man en habling som man känner så blir man bjuden på kaffe. Hyggligt folk som tar sig tid.

Om Hablingbos namn

Så långt tillbaka i tiden vi vet så var socknen en del av Hoburg setting, varav en underavdelning var Hablingbo ting, se Gotlands organisation. En och annan habling kommer kanske att reagera på bilden ovan, en åkerlapp, varför det, varför visa denna bild av Hablingbo?

Förut har man antagit att sockennamnet helt sonika kom från namnet Hagbard och tillägget "ling" brukar antas betyda ättlingar eller något åt det hållet. I socknen Hablingbo höll alltså en denna tolkning av ortnamnet Hagbards ättlingar till, som i dag alltså kallas hablingar.

Men i själva verket, säger Ingemar Olsson i boken "Gotländska ortnamn", ISBN 91-85716-73-1, Uppsala 1996, har ett ägonamn i närheten avgörande betydelse. Hablingarna kallar den Habbarsakar, på äldre lantmäterikartor står Tijngs ager, Tingsåkern. Och därtill ligger socknens centrum vid kyrkan på en rätt omfattande grusås, sydvästra udden, som sträcker sig från Mästermyr till omkring 50 meter norr om kyrkan.

Ordet "bard" förekommer i gutniska för många olika saker, t ex kanterna på fornåkrar som omges av barder (jag vill minnas att det finns gott om sådana i ett skogstycke i Hablingbo) och varför inte en havskant, se den första bilden på sidan om Den vackra vägen, Marbadn.

Ingemar Olsson menar nu att om ortnamnet innehåller "bard" så torde förleden vara "hagh", inhägnad, hage, dvs fordom höll hablingarna ting på någon upphöjning på tingsåkern som kallades "Haghbardh", och hablingar är en helt enkelt en förenkling av "de som håller ting på Haghbardh" vilket småningom lett till ortnamnet Hablingbo.

Kulturhistoria

Sockenkyrkan är utan vidare den största kulturskatten. Vi har skrivit en del om den, se kyrkan samt målningar och skulptur.


Bild från Historiska museet i Stockholm guldhalsring liknande den stulna Havorringen

Men också fornborgen Havor ligger i Hablingo, där hittades bl a Havorringen, som är från 100-talet e.Kr. Och vill du se fler fornlämningar från Hablingbo så kan du kika på 70 sidor fornfynd med sex bilder på varje på historiska.se, t ex det kristna korset från vikingatiden, svärdet från vendeltiden, en stenålderskniv, vikingatida lie eller en solidus från folkvandringstid.



Bildsten är från 400-talet e.Kr. och är funnen i Hablingbo. Tycker du att symbolen i mitten ser bekant ut? Det är den internordiska kulturkringlan som står längs vägkanterna i hela Norden och talar om för vägfarande att något intressant finns å färde - en hälsning från Hablingbo på många, många ställen.

En annan häftig bildsten står i dag uppställd inuti kyrkan, se En viking från Hablingbo. Den bevisar att också hablingar for på viking i västervåg (60% av alla engelska mynt i hela Sverige från vikingatiden är upphittade på Gotland). Och med tanke på västervåg så se också sidan om kyrkans södra portal, Kung David den helige av Skottland, ty den talar kanhända om att kristendomen kom till Hablingbo från detta håll.



Kulturhistoria från 17- och 1800-talet är lätt att hitta i Hablingbo. Vid Petes har man frusit tiden på den vackra gården nere vid sjön, se Petes museigård.



Också tiondeladan står kvar sen början på 1800-talet, förmodligen den enda på Gotland.