Guldrupe kyrka

Rester av en stavkyrka har hittats i Guldrupe kyrka, bl a ornerade ekplankor. Från vilket århundrade denna stavkyrka kommer har jag aldrig någonsin läst något om, fast någonstädes finns väl gissningar om detta också, kanhända vikingatid.



Långhuset är från 1100-talet (delen i mitten). Tornet tillbyggdes under tidigt 1200-tal, kor och sakristia under slutet av samma århundrade.



Den pyramidformade tornhuven är till stor del ursprunglig i konstruktionen, men det skall sägas att 1982 daterades virket i tornhuven dendrokronologiskt till att vara fällt "efter 1494" (trolig byggnadstid för huven bör således vara ca 1500, men tornet i övrigt anses vara byggt under 1200-talets förra hälft).



Medeltida sidoaltare med S:t Olofsbild 1200-tal. Predikstol 1600-tal.



Dopfunt 1100-tal av "Byzantios".



Den 21 november 1859 beslöt sockenstämman i Guldrupe att ett sockenmagasin skulle uppföras. Och efter några turer som bl a vedbod står magasinet för socknens spannmålsreserv åter på plats, uppfört av hembygdsföreningen. Det är ett vackert litet bulhus, alldeles bredvid kyrkan.

Runor i tornspirans virke

Det gutniska virket från de gutniska skogarna står sig onekligen rätt bra genom århundradena. I tornspirans virke finns runor som visar på vilken plats bjälkarna skulle läggas. Såvitt går att begripa säger runorna: söder, västnorr, östernorr, östersöder och stående.

Den samnordiska runtextdatabasen säger om ristningen (G 131) att den förmodligen är från början av 1200-talet, dvs medeltida. Väderstrecksangivelserna är klara nog men ordet stående har man tolkat fram från runorna "statari", som förekommer två gånger, vilket inte känns riktigt bra. Jag har inte sett runorna själv men är inte bjälkarna stående så är det fel.

Vi skall avsluta med att säga att runor är det gott om i de gutniska kyrkorna, och vill man se fler som handlar om själva byggnationen så kanske Hellvi eller Anga kyrkor kan vara nåt.