text bild karta   info, a-ö

Evenemang på Gotland

 

Av alla vårar på jorden, Mikaeli kammarkör, Martebo kyrka


- Musik, söndag 17/6-2018, kl. 16

Arvo Pärt – Sieben Magnificat-Antiphonen
Oskar Lindberg – Stjärntändningen
Tebogo Monnakgotla – Naissance du jour
David Wikander – Kung Liljekonvalje
Francis Poulenc – Figure Humaine

Körkonsert med Mikaeli kammarkör

Dirigent Anders Eby

Fri entré!

Mikaeli kammarkör avslutar vårens musikaliska arbete med konsert i Adolf Fredriks kyrka och med efterföljande turné till ett Gotland i sommarskrud.

Och vi väljer ett program som spänner över vida musikaliska områden; med musik som vi sjungit förr, som vi starkt känner för och som vi hoppas skall ge våra lyssnare starka upplevelser.

Arvo Pärts Sieben Magnificat-Antiphonen får bilda en mäktig och klangrik öppning – ett verk som Mikaeli kammarkör hade glädjen att en gång (1991) få ge ett svenskt förstagångsframförande.

Och konsertens avslutning måste givetvis stå i paritet. Med jämna mellanrum kommer Francis Poulencs väldiga, dubbelköriga svit Figure Humaine upp på programmet. Paul Eluards starka motståndsdikter påminner oss att utan kamp når människan varken sin yttre eller inre frihet! Liberté är ett nyckelord!

Det var nu många år sedan vi fick tillfälle att sjunga två av de finaste exemplen ur den svenska körlyriken. Nu njuter vi av Oskar Lindbergs Stjärntändningen (Heidenstam) och David Wikanders Kung Liljekonvalje (Fröding).
I centrum av programmet ställer vi ett verk av sent datum; från 2009. Tebogo Monnakgotla blev starkt inspirerad av Jean-Joseph Rabearivelos diktning. Denne poet från Madagaskar, som skrev på franska, har gett exotiska färger i poemet Naissance du Jour – Dagens födelse – och hennes tonsättning fångar sensibelt och mjukt upp dessa främmande bilder och dofter.

Välkommen!

- Sök mer inom Musik, mer info om Martebo
Från Guteinfos arkiv

Martebo kyrka

Kyrka, Martebo

Kyrkan från 1300-talet har väldigt vackra friser i portalerna och en bönekammare
Kyrkan byggdes och de många skulpturerna på portalerna utfördes av medarbetare ur "Egypticus" byggnadshytta på 1330-talet. Det romanska tornet har tillhört en äldre kärnkyrka.

Reliefer på Martebo kyrka, skulptur

Det riktigt sevärda i kyrkan är skulpturerna på de tre gotiska portalerna, som troligen en verkstad vid namn Egypticus (se stenmästarna) har skapat, se t ex Säckpiparen och Flykten till Egypten; frambärandet i templet på bilden ovan. Men det finns också en stor ovanlighet bland dess reliefer, som Roosval kallar landskapsskildringar, se Huru svin i ollonskog må hållas.

Hagioskåp, Martebo kyrka

På bilden över syns på tornets södra del ingången till ett Hagioskop, dvs en byggnad utanför själva kyrkorummet där folk kunde betrakta det heliga genom ett titthål trots att de alltså inte var välkomna in i gemenskapen. Hagioskop finns här och var på Gotland, som i Atlingbo, Bro, Endre och Vall, men nuförtin tycks de ibland användas till redskapsskjul i stället. I Bro kyrka är dock Hagioskopet på grund av bildstenarna synnerligen besökansvärt.

- Hm, hagioskåp, undrar om ordet "hundhedning" kommer därifrån.

Dessa små rum kallas ibland Inclusorium, som är vanligt förekommande i England, Frankrike och Tyskland, och i sådana, sägs det, stängdes folk in på livstid för att kunna hänge sig åt böner och sånt. Någon så tvärgalen gute har nog aldrig existerat.

Ibland kallas rummen bara för bönekammare varvid tanken väl är att folk kan gå dit och ångra synderna och liknande, och samtidigt få kika in på heligheterna trots att kyrkan var låst, jfr förresten Draken i Gerum.

Dopfunten i Martebo kyrka

Dopfunt 1200-tal (paradisdopfunter kallas sådana).

Kalkmålingar i Martebo kyrka

Medeltida kalkmålningar, kanhända inte så överväldigande.

Predikstolen i Martebo kyrka

Predikstolen en av Sveriges äldsta, 1500-tal, står ovanpå S:ta Marias altare i långhusets nordöstra hörn. Det är dom fyra evangelisterna som framställs i speglarna, eller fyllningarna, som Johnny Roosval säger i Kyrkorna i Lummelunda ting, Konsthistoriskt inventarium, Iduns tryckeri, Sthlm 1914.

Altaruppsats i Martebo kyrka

Altaruppsatsen är från 1675 och centralmotivet är, som i många andra kyrkor den sista måltiden, nattvardens instiftande.

Till sist skall tilläggas att anno 1741 sa Linné vid besök i Martebo att: "Majstänger voro av bondflickor till en midsommarprydnad uppsatta i kyrkan, de voro artigt klädda med åtskilliga blommor och med hyvelspån av horn, vilka hornspån voro snövita som ett nytt Pergamente".

- Flickorna?

/text och foto Bernt Enderborg
17 sön
jun 2018
Vecka 24

Torborg, Torvald

Världsdagen för bekämpning av ökenutbredning och torka. Stravinskij föddes 1882, Ruben Rausing 1895.